Tiden går fort men långsamt

Just nu vet jag inte riktigt var jag ska ta vägen. Eller visst vet jag men hur ska jag stå ut fram tills dess? Det är tre och halv dag tills jag har semester. Min längtan är så stor att jag fullkomligen klättrar på väggarna, drömmer om sovmorgon. Drömmer om flera dagar i rad utan att tänka på jobb. Nu låter det som att jag ska vara borta från jobbet i flera månader. Men icke sa nicke. Det blir exakt 7 arbetsdagars ledighet följt av några dagars jobb och sedan 2 dagars semester igen. Det är inte illa. Alls. I sommar har jag ju faktiskt haft 3 utspridda dagar. Det är lyx. Inte utan att jag noterar att nästa år ska jag lägga minst 3 veckors ledighet i juli. Inte inbilla mig att jag kan ha en ledig vecka i Stockholm och tro att jag skulle kunna ägna den åt vänner. Så är det att jobba i familjeföretag. Finns för och nackdelar. Just idag försöker jag komma på vilka fördelarna var. Jag vet att sådana dagar här dagar kommer och de går igen. Sammantaget konstaterar jag längtar efter mina vänner i Stockholm. Vänner som har sitt liv under kontroll och gör rimliga prioriteringar i livet. Där en viss stabilitet finns utan att man febrilt försöker klamra sig fast vid allt som anas trygghet. Personer som kan vågar stå på egna ben och ta egna beslut. På onsdag checkar jag ut från jobbet. Flyr verkligheten och ägnar mig åt att lyssna på musik och bara ta dagen som den kommer. JÄVLAR VAD JAG LÄNGTAR!