Maktspelet

Det är lite intressant hemma just nu.

Syrrans matriakat* bor hemma hos mig pga av valpar. Vilket leder till intressanta förvecklingar. Råttan ( lillhunden) har utveckat bomull i öronen och tycker numera att hon kan vakta hemmet och mot diverse djur och människor ute. Huligananen tycker nästan om matrikaten och vet att hon är snäll och blev YTTERST förorättad när när hon morrade till honom när hon tuggade ben härom dagen. Idag hade vi en mindre maktkamp när hon morrade.. och jag petade på henne och sa nääää det är inte ok. Varpå Huliganen går fram och boxar på henne... och hon tar det. Men sött värre.


* Jag är nog på andra plats i frågan om vilka människor som är ok.. Matte är bäst men jag är helt ok

Lillkatten låtsas som inget och flyttar sig inte från fluffiga kudde för att en hund på dryga 30 kilo puttar på henne...

Hmmmmmm

Jag tror att det beror på att syrran och flera av mina vänner är på tjocken... idag såg jag en bild på en bäbis och tänkte Åhhh söt. För första gången i mitt liv. Checka in den lille ligisten här!
Men nån får fan se till att klämma fram en tös... jaaa jag diskriminerar fett!

Måndag igen

Nu är jag inne på dag 5 eller 6 av förkylning. Jag trodde i min enfald att nu minsann skulle jag vara på benen. Nää inte direkt. Så idag var jag nere och fixade på jobbet nån timme för att bli dödstrött och åka hem igen. Vilket är helt värdelöst. Jag börjar undra om jag inte är gentiskt avfall.

Annars låg jag uppe för länge igår och tittade på film. Med Brad Pitt. Iklädd lite kläder. Inte alls ett dumt söndagsnöje.

Nu sitter jag hemma med en kopp kaffe som en gammal pensionär och tittar på när frysen håller på att bli avfrostad. Ingen bra idé att inte ha dörren helt stängd när man åker bort en helg. Inte alls.

Att komplicera sitt liv

Visste väl att det där med unge killen var en sensationellt ursel idé. Skulle tro att den vänskapen är totalt körd i botten redan. Trodde nog att det skulle ta lite länge tid. Men näää tydligen inte.

Jag kommer aldrig förstå mig på killar. Så det så.

Typiskt

Att vakna kl 3 av att jag hostar och kan fasen inte somna om. Vilket just nu känns rätt så värdelöst. Känns inte som att det blir någon omfattande jobbverksamhet idag i alla fall. Fast jag måste ner och fixa ett par grejer.

Så helgen lär gå till att kompensationsjobba. Känns ju väldigt lockande. Fast å andra sidan inser till och med jag att fest fredag och lördag som det var planerat är helt uteslutet. I synnerhet med tjejerna från sjöslaget när vi drack Bacardi Razz som shots innan vi gick ut. Har en känsla av att det skulle kunna bli en repris på det. Och jag misstänker att min kropp försöker tala om för mig att sömn och vila vore en bra idé.

Annars undrar jag om jag kan skylla den här förkylningen på influensasprutan jag tog förra veckan? Eller på Fru Räv som kanske smittade mig i helgen? Eller killbaciller?

Så var det dags IGEN

Det finns tydliga tecken på att jag inte ska vara ute och festa på helgerna. Nu sitter jag med feber och lätt förkylning igen. Hade ju bara feber ett par dagar förra veckan så varför skulle det inte vara så den här veckan också.

Förundrad

Jag kan inte låta bli att bli lite förundrad ibland. En av tjejerna på jobbet pratar konstant. Precis HELA dagarna.

Hur kan man ha så mycket att prata om? Och hur står de andra ut? De måste ju ha skavsår i öronen...

Helgen då rå

Jag börjar inse att det börjar finnas en viss rutin i mina besök i storstaden. Resultatet är mer eller mindre alltid det samma. Jag kommer hem med alldeles för lite sömn i kroppen, och är rätt bakis. Sen har jag haft lite ågren över huruvida jag ska tillämpa censur eller ej. Efter långt och moget övervägande. Så..

Åter till helgen. Den följde traditioner. Quelle surprise!

Enligt min numera gamla trogna vana skulle jag bo hos Herr och Fru Räv och vi skulle ta det lugnare än förgående visit. Vilket i iofs var en bra idé. Och till viss del stämde. Fru Räv var förkyld så jag och Herr Räv tog en liten promenad till närmaste hak efter middag och tog någon drink. Nån var onekligen mer än en eller 2. Fast vi hade riktigt trevligt. När klockan började närma sig midnatt infann sig alla brillianta idéer och jag kom på att höra av mig till den trevliga killen var en finfin idé. När jag ändå var uppe i stan och allt. Och jag har alltid velat skicka sms med texten: Ligga?

Det innebar förstås att jag kom hem och var dödstrött i lördags. Men bara att glömma bort det och ta en fin fika/lunch med en kompis som det känns som att jag försummat. För det blir ju så när tiden inte riktigt räcker till. Eller energin.

Dessutom hann jag ta en öl med en av flickorna som sommarjobbade här och som nu börjat plugga. Många fina råd om killar och studier. Eller nåt. Jag vet inte. Försökte i alla fall med att rekommendera att det är ingen idé att lägga tid på att dejta killar som du ändå inte är intresserad av. Intresset kommer inte och slår dig i huvuudet efterhand. Du vet ganska omgående om det är nåt..

Så kom kvällen och lite matlagning hemma. En liten tur ut på på en bar där den stora händelsen var att att en i sällskapet råkade smälla upp toadörren på en känd politiker. Baren har dessutom huvudsakligen en gay publik. Vilket givetvis ledde till rätt roliga teorier och diskussioner.

Dagen efter lyckades jag vakna alldeles för tidigt. Min skjuts hade sagt att de minsann skulle hämta mig på morgonen vilket visade sig vara nära lunch. Jag hade verkligen behövt att sova dom timmarna. Sen spöregnade det HELA vägen hem. Och det är tråkigt att åka bil. Annars kan jag rapportera att lillkatten är världens sötaste. På riktigt.

Så var det söndagkväll och jag struntade i att åka ut till hästen för att jag var så trött. Så någonslags koma infann sig och jag låg i soffan och kändes som att jag skulle dö. Då får jag den unge konstige killen på chatten. Som börjar förhöra mig om helgen. Lite lätt som han brukar. Men det gick inte riktigt som jag hade väntat mig. Trött som jag var så struntade jag i censur helt. Och berättade om helgen inklusive sms. Varpå jag får frågan men jag då? Va? Är det en intresseanmälan? Det var det tydligen. Och då svarade jag ärligt igen.. att jag hade lagt ner. Att jag tyckte att han var feg och velig. Och att jag inte orkade med sånt. Då meddelar han att han kommer över. Jag försökte påtala att jag såg ut som ett penntroll och var hysteriskt trött. Men fick inte direkt gehör. Och jag kunde ju knappast banga när jag hade råkat sticka ut huvuvdet.

Så jag erkänner att jag igår var ett komplett vrak som skulle jobba. Och var så trött när jag kom hem att jag inte visste nåt. Så det blev ett par sleepaids för att kunna somna trots övertrötthet. Och nu är jag nästan tillbaka på banan igen.

Måndag

och jag är dödstrött. Uppdaterar när jag kommit till liv igen..

Efter elände och bedrövelse

Så är jag packad och klar inför en helg i huvudstaden. Känns skönt att komma bort lite. Även om allt löst sig och jag fick rätt ( som vanligt). Men när man står där i snålblåsten är det inte alltför roligt.

Som tur är finns det lite back-up.. som ställer upp.

Dessutom är jag äntligen feberfri efter den där sprutan. Nu ska jag bara förklara för lillkatten att jag ska upp och träffa hennes unge. Som har lämnat ett tomrum här som inte fyllts än. Fast det är klart om man väger 68 gram och tillbringar sina första 8 timmar på mina bröst för att hålla värmen.. så råkar man sno med sig en stor del av mitt hjärta.

Och idag

Har han hängt i resterna av persiennsnörena. Dvs de som han inte redan tuggat sönder. Sött!

Och jag ligger hemma efter att ha fått influensaspruta. Tjoho!

Söndag

Och jag sitter och tittar på när Huliganen försöker bryta sig ut i trapphuset. Det ser ganska kul ut.

Först vankar han av och an framför dörren. Sen jamar han eller rättare sagt bräker ur sig nåt ljud. Vankar lite till. Sen hoppar han upp och hänger sig med framtassarna i handtaget till ytterdörren. Hänger kvar en stund innan han släpper och bräker igen. Vankar lite till och hoppar upp igen.


Nää dörren öppnade sig inte. Idag heller.


Förklarar varför jag har repor på ett visst ställe på dörren. Ungefär där baktassarna hamnar när man som katt hänger i dörrhandtaget. Sött.

Fördomar

Jag inser att jag har en massa fördomar. En av dom är att jag förutsätter att alla killar borde vara duktiga på datorer. Så när de visar sig vara komplett inkompetenta på datorer förundras jag och idiotförklarar dem genast.

Som idag.

Nån har fått virus i hela sin dator och inte märkt ett dugg. Så nu är datorn allt annat än pigg. Så därav kommer skrället in på mitt rum och undrar om han kan logga på en dator. Som just precis då står och skriver ut en massa etiketter.

Visst kan du göra det men inte just nu.

Varför då?

Jaaa det finns en stor risk att utskriften bryts..
Jaha

En liten stund senare kommer han igen och nu är allt klart så han kan logga in. Helt ok. Varpå jag undrar var han har mailadress knuten.

Jooo Outlook..

öhm, va? Jag menar vilken leverantör av epost du har

Jaaaa men alltså jag klickar på ikonen?

Jooo men mailen måste ju landa någonstans?

Mmm det är nog Telia

Aha då har du ju webmail så du kan kolla mailen på vilken dator med internet som helst! ( dvs INTE på mitt rum)

Jaaaa men jag kan inte inloggningsuppgifterna.

Näähäää men ställde du inte in outlook på den här datorn häromdagen?

Jooo men det gick inte

Men varför skulle du logga in med dina uppgifter på nätverket då? ( nu börjar jag bli förundrad)

För att kolla på internet...

Men det hade du ju kunnat göra utan att du skulle logga in själv? (och tänker på vilken jävla dator som helst utom den i mitt rum)

Jaha

För övrigt

Så kunde jag väl ge mig fan på att om jag köpte de där nya underkläderna skulle skulle alla chanser till att få lite sex gå åt helvete*. Mycket riktigt. Visst fan blev det så.

Men jag är inte bitter. Inte alls. Celibat är skitkul. Verkligen.



* vissa kan tydligen inte vara annat än seriösa och ska tvunget ta allt på lite väl stort allvar. Och inser inte fakta.

Hjärntvätt

När jag började använda mörka nagellack på korta naglar var mamma förfasad. Svart nagellack var ju hemskt.

Numera funderar hon själv på att köra med mörka lack.


Så det är beviset hjärntvätt funkar.

Kräk

Hur många hästar kan trampa av sig skor i stallgången med boots på?

Dagens fråga

Jag:

Hur går det med cykeln?

Styvmor:

Jooo ganska bra. Jag har cyklat en gång.

Jag:

Då är årets kvot fylld då?

Styvmor mycket nöjt:

Jaaa och det är ju ganska bra med tanke på hur vädret varit!

Jag ( biter mig i kinderna för att att inte börja gapskratta)

Mhmmm jooo är väl så...