Vilken höjdare

Väckarklocka som ringer 04.30.. färd till flygplats med bil. Snabbshopping så klart. Måste ju köpa nåt trots att det var flera dagar sen jag var där sist. Flyg ner till Schweiz. Möte på flygplatsen. En timmes bilfärd för att ha möte igen. Inse att jag inte begriper ett ord av lokala varianten av tyska. Tillbaka till flygplats. Vänta några timmar. Dödstrött. Flygfärd hemåt. Värsta dimman i Skåne och måttligt kul att köra hem. Landa hemma vid 23.30. Dusch. Inse att tröttheten, huvudvärken och halsont även kompletteras med feberfrossa. Sov som en en kratta. Upp till jobbet igen förvisso inte i arla morgonstund.

Komma till jobbet och får se noteringarna från gårdagens möte. Inse att nästan alla uppgifter ligger på mig. Saker som jag inte har någon större aning om hur jag ska lösa. Upplyftande. Verkligen. Längtar nästan efter eftermiddagens långa sejour i tvättstugan.

Men men ska väl inte klaga. Men alla uppgifterna kommer även ett större ansvar och mer lön. Blir säkert bra. Även om det känns som att jag blivit utslängd till vargarna. Dags att kavla upp ärmarna och ta tag i allt. På måndag. Idag ska jag bara landa. Fundera lite.

Back in B

Härlig vecka i Turkiet utan vidare katastrofer eller något sådant. Nu tillbaka i kaoset. Som är snäppet värre än vanligt.

Återkommer när veckan är över. Ska bara ägna mig åt att flyga ner i Europa över dagen så när jag kommer tillbaka så kanske jag kan andas igen. Av utmattning om inte annat.

Alla dessa val och förhandlingar.

Checkar ut..

För en vecka med riktig Svennesemester. Intressant. Resa med La Familia inkluderat ett par ungar i olika ålder. Kan bli hur bra som helst och komplett katastrof...

Nåja jag har eget rum och drar med mig en massa böcker. Så oavsett vad lär jag klara mig. Leva i bikini och flipflop i en vecka med en bok eller 2 i näven. Kunde klart varit värre.

Generöst

Är väldigt tacksam för att min kära kollega så frikostigt har delat med sig av sin förkylning. Verkligen. Som hämnd ska jag klistra hennes dator full med bilder på sol och stränder. Så när hon kommer hit på måndag så kan hon inte förtränga att jag ligger på en strand i ett varmt land och gör absolut ingenting. Så det så.

Oresonlig

Måndag och har humör som en lättirriterad tiger. Fel tid i månaden att hamna i diskussion med mig. Jävligt fel.

Just nu skulle jag med lätthet kunna strypa vissa.

Kanske..kanske

Är det dags att bli lite snällare? Att försöka hålla tyst. Att ignorera mer. Att inte ta stenkorkade beslut som jag faktiskt vet redan innan att det faktiskt innebär konsekvenser. Låta människor ta sina vansinniga beslut utan att svara ärligt när de frågar. Mitt liv skulle sannolikt bli lättare.

Men frågan är ju om livet faktiskt blir bättre av att bli mer bekvämt. Bekvämlighet är ju en stor del av vårt liv. Bekvämligheten i att bara låta saker vara. Bekvämligheten i den trygga tillvaron. Eller bekvämligheten i att drömma om något och aldrig göra något med drömmen.

Onekligen är det ju så att människor har olika behov som tar sig olika uttryck. Behov av att känna sig behövd, bekräftad och älskad.

Av någon anledning väljer jag sällan den lätta vägen. Om jag har en fin inbjudande allé framför mig så blir jag misstänksam. Det kan aldrig vara så lätt. Alltså väljer jag vägen som är full av minor och hoppar mer eller mindre glatt rakt in i eländet. Konstigt nog så brukar det lösa sig även om vägen till målet inte alltid är så värst lätt. Ibland går det ju att vända och ta sig tillbaka till ursprungsplatsen. Fördelen är att då står jag där med erfarenheten. Kanske lärt mig en eller annan sak på vägen.

Förhållanden är så svårt men ändå så lätt. Jag är alldeles för krass. I min värld är det så enkelt. Antingen så vill man eller inte. Börjar man vela över vad man vill så är det sannolikt inte rätt. Och inget varar för evigt. Allt har ett slut.

Måndag

Hösten är här. Efter en helg när faktiskt lampan var tänd och värmen gjorde ett kort intåg. Satt precis och tittade ut genom fönstret och konstaterade att det verkligen öser ner. Strax efter det kom kollegan promenerade. Påminde lite lätt om en dränkt katt..

Huliganen

Blev opererad igår. Smärtstillande och antibiotika utskrivet. Huliganen verkar må rätt bra. Visade med all diskret* tydlighet igår att han var överlycklig över att vara hemma. Måste klart vara en del i planen. Manipulera matte som håller på att bli ruinerad på Huliganens veterinärvanor. Tydligen ska han bli frisk. Dock utan tänder. Kan låta som djurplågeri men ska tydligen fungera bra. Bättre än att plågas av Forl. Blev dock rätt uppgiven när jag insåg att det blir en operation till innan det är klart. Huliganen glad och lycklig. Matte utfattig. Fast å andra sidan så behöver jag ju inte hänga på pappas bantningskur. Kan ju leva på havregrynsgröt ett par månader. Kommer garanterat slå hans bantningsidé. Man måste ju se det positivt på det hela.

* innebär att hänga runt mattes hals och spinna HÖGT. Förfölja matte överallt och jama med en menande blick. Hallå? Inte gå runt en massa. Sitt ner så jag som FAKTISKT blivit opererad har ett knä att ligga i.