Ljus i tunneln

Vissa saker lättar upp tillvaron. Som att jag beställt en ny diskmaskin idag.

Nedräkning

Så var julen över för det här året. Det blev kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig. Framför allt så saboterade den där resan till Stockholm precis allt. Det var ingen hit att köra hem den 23 december i vinterväglag som dagen till ära inte var av det trevligare slaget.

Min tidsplanering hängde helt på att jag skulle vara ledig den 23 december. Så är julafton infann sig såg mitt hem ut som en komplett kaos, inga julklappar införskaffade. Som tur var så räddade syrran och masen mig och köpte julklappar till familjen. För jag stod i affären helt nollställd. För jag hade ju bjudit hem folk på middag den 23e och hade inte förnuft att boka av det. Så jag var dessutom lätt bakis på julafton. Vilken dundrande hit. Eller inte. Jag blir väldigt less på min optimistiska planering ibland.

På juldagen kommer en killkompis förbi och fikar under tiden som jag jobbade på att minska mitt berg av tvätt. Varpå vi kommer på idéen att göra om i mitt badrum. Så ut till Ikea på annandagen och köpa grejer och sen satte vi igång. Men det blev klart igår och diverse andra små saker fixade. Otroligt bra med killkompisar som tycker att det är roligt att fixa grejer. Så igår stod jag och diskade och lagade mat när han pysslade på. Helt fantastiskt. Behövde inte ens stå bredvid och se imponerad ut. Och nu har jag ett badrum som faktiskt är i min stil. En humörhöjare.

Så det finns små glädjeämnen. Ibland ganska stora. Hästen går hysteriskt bra nu även om hon är lite väl laddad för närvarande. Men vi har börjat med dressyrbyten och förbereder för fullt för galopppiruetter. Vilket känns otroligt bra. Det är en bra bit kvar men jag börjar känna att det under nästa år kanske blir start i medelsvårklass. Vilket var mitt mål ( dröm) när jag köpte henne.

Sedan var det ju det med det motsatta könet...

Sthlm tor

Jag insåg precis att det jag fasat för blev bestämt. En liten snabbtur med bil till huvudstaden. Imorgon. Och hemfärd dagen efter. Oj vad lockande. NOT!

Men jag kommer väl att bryta trenden. Inget vrålfestande i alla fall.

Trappens hjälte

Efter incidenten i höstas när grannen hade lyckts sätta upp en grill på sin balkong. Som inte alls var släckt. Utan började brinna. Rätt så bra. Så jag fick ringa brandkåren. I min värld inte en så stor grej. Sånt som händer.

Men tydligen har jag blivit kändis i trappen. Tanterna stannar mig i trappen och trycker mina händer och tackar mig för min stora insats. Vilket är lite sött. Min förhoppning var att det skulle börja falla i glömska. Min inbillade anonymitet är helt bortblåst.

Så en kväll i veckan så ringer det på dörren. Utanför står grannens mamma. Men en burk hemmabakade pepparkakor och ett kort. För de är så tacksamma för min insats och tänker ofta på mig. Fantastiska pepparkakor. Men det börjar nästan bli pinsamt nu.

KK - jaaaa kontors kaffe

Vi har ett hett diskussionsämne på jobbet. Kaffet. Trivalt och egentligen ganska intetsägande men dock så viktigt.

Det finns 2 läger på jobbet. Jag skulle nog beskriva det ena lägret som kan defineras av ordet kyrkkaffe. Lite lätt smålänskt med så lite bönor som möjligt. Påminner om amerikanskt kaffe. Jaaa ni vet sånt när man hällt upp i muggen så kan man med lätthet se botten i muggen. Övriga delen av familjemedlemmar som arbetar här tillhör detta lägret.

Det andra lägret drivs av mig vilket gör att kaffet kan kallas " Ängelkaffe" eller nåt. Eller fosterfördrivande som min far surt kallade det härom morgonen. Jag svarade glatt att det var det som var meningen. Då kanske han skulle bli av med sin stora mage. För det är väl ett unge där inne??? Konstigt nog blängde han surt på mig.

Nåja diskussionerna förkommer i stort sett dagligen. Min store tjocke far muttrar om att han minsann ska göra en beredningsedel för kaffe och jag erbjuder mig varje dag att göra den. Men tydligen är jag inte betrodd.

Däremot har jag kommit på lösningen. När någon ur andra lägret sätter på kaffe och går därifrån så smiter jag in i köket och lägger på att par extra mått. Lite vardagsterrorism. De verkar inte att klurat ut det än.

Huliganen har tydligen blivit filmstjärna

Onsdag

Och idag har tjejerna för låg volym på radion. För idag hör jag vad de pratar om..

I say no more. Nu ska jag gå och höja volymen eller stänga dörren.

Söndag igen

Och helgen har ägnats åt sömn.

Snacka om värdelöst.

Men vi hade trevligt i fredags. Julfest med jobbet. Och jag var rätt bakis igår. Milt uttryckt. Och jag är trött på att vara sliten varenda gång jag går ut. Så nu ska jag inte göra nåt innan nyår. Så det så.

Annars har det inte hänt mycket. Massor att göra på jobbet och tiden bara flyger iväg. Dessutom har jag lyckats att titta på Paradise Hotel och är numera djupt förundrad över att människor är kompletta idioter..

Hämta andan

Så jag är trött idag. Antagligen sovit lite för mycket. Eller så hänger det sen min förkylning. Så planen på att plocka upp tvätten och röja hemma skjuts på framtiden. Till i eftermiddag. Så jag kan få lite panik och i ögonblick fixa allt.

Om så där 1 timme och 25 minuter ska jag sitta på hästryggen. Hästen framskrittad och klar inför veckans träningspass. Just nu känns det smått övermäktigt. Men det brukar ju gå ändå.

Ikväll är det dags för årets stora event. I alla fall för mamma som har slitit i snart 2 dagar för att laga gåsmiddag. 10 personer och 2 gäss. Jag tipsade om catering nästa år.. det är enormt mycket jobb och gås har en förmåga att fetta ner precis allt. Så det är att laga till gåsen och sen storstäda ugn, fläkt osv.

Äh dags att dra på sig ridbyxorna och bege sig. Men en stor termos kaffe.

Årets julskiva... och jaaa så här vill jag fira jul!

Dilemma

Jag känner hur jag obönhörligt sugs in i känslan. Det är synd om mig. Som kommer en sisådär en gång i månaden eller nåt. OM jag nu kan skylla på det. Men i praktiken innebär det att jag är vansinnigt sugen på choklad. Eller kakor, eller både och.

Samt att jag känner hur soffan verkligen ropar mitt namn. Fast å andra sidan så är soffan inte så mysig just nu. Jag haffade stora hunden i den här om natten. Sovandes på sidan med huvudet på en kudde. Soffa var vit. Jag poängterar var vit. Så idag är det tvätt som gäller. Sen kanske den blir mysig igen.

Sååå note to self. Ingen cooconing i soffan. Tvätt, dammsugning, diskning och stallet står på schemat. Bit ihop!

Förundrad del 2

Det där med att fråga saker.. och jobb.

Jag har absolut inget emot att man frågar saker. Men vissa frågor får mig att bli galen. I synnerhet om man inte använder de små grå cellerna som kallas hjärna. Senaste dagarna har varit extrema. Sannolikt för att jag varit hemma sjuk några dagar och det tydligen inte går att tänka själv. Behöver jag säga att jag vägrar att vara morsa åt folk?

I måndags när jag kom till jobbet fick jag påtalat för mig att en telefon inte fungerade. Om jag kunde göra en felanmälan. Så jag gick och tittade. Jooo inte så konstigt att det inte fungerade. Inga sladdar var inkopplade.

Idag fick jag frågan om den nya maskinen inte fungerade. Jooo? Så jag fick gå och titta. Inget fel men det underlättar om man vrider på vredet så att den står på ON istället för OFF.

Alltså. Det kan inte vara så jäkla svårt att kolla att strömmen är på innan man ber om hjälp. Faktiskt.