Nedräkning

Nu kommer det snart.. det nya året. Jag hoppas verkligen att det blir bättre än det som gick.

Så snart dags för ett bad och smutta på champangen..

Körsbär

Jag blev verkligen förvånad och väldigt glad när jag fick den här av Ms. N00b och visste inte riktigt alls vad jag skulle skriva.


I utmärkelsen ingår fyra to-do’s

Tacka den du fick den av
Kopiera utmärkelsen till din blogg
Dela med dig av tre saker du gillar till dina läsare
Skicka utmärkelsen till fem bloggar du tycker förtjänar den

Tack för den fina utmärkelsen och den fina motiveringen. Rodnade nästan lite..
Och så var det 3 saker jag gillar. Tänkte försöka undvika de mest uppenbara alltså blev djur uteslutna..

1. Så där riktigt genuint trevliga killar med den där glimten i ögat. Dessvärre springer jag inte på sådana så ofta men jag gillar verkligen dom. Och just nu känner jag en stor saknad över att ha någon att slänga käft med när jag har långtråkigt. Sen ingår en riktigt bra musiksmak och en rejäl portion intelligens i kombination med ödmjukhet. Utan att vara ironisk inser jag det är rätt höga krav. Men vad FAN det är ju det jag gillar.. sen är busig väldigt roligt också.

2. Flärd. Det där små sakerna som ser fina ut och man blir glad när man ser. Som man utan ALL tvivel kan leva utan. Som den fina tvålen med den skojiga förpackningen. Igår fick jag en julklapp som går in i den kategorin. En liten brännare. Så jag kan göra desserter med alldeles perfekt skopra. En sak som jag definitivt hade kunnat leva utan men väldigt rolig att ha. Bland flärd räknas tidningar. Jag älskar tidningar och se ligger i högar hemma. Det kan vara modetidningar, dagstidningar, hästtidningar och just nu är min favorit Filter. Eller tryfflarna som jag köpte i London bara för att de hade en så förbaskat söt förpackning.

3. Riktigt bra böcker. Sådana som inte är deckare utan en välskriven roman med en bra historia och ett fint språk. Dessvärre är de inte så lätt att hitta numera och jag sitter inte längre och läster kultursidorna notoriskt varje dag.

Sen var det 5 bloggare som förtjänar utmärkelsen:

Ninde För att Ninde är Ninde

A trots att han inte delat ut sina utlovade julklappar

Trasselkvast som jag nyligen börjat läsa men verkligen gillar

Tjockshiri för att han har snygga prickar och en väldigt fin kompis som föddes hemma hos mig

Simon trots att han verkar blogga ungefär 2 gånger om året så är han hysteriskt rolig

Suck.. suck.. suck..

Vem kom på att man ska jobba i mellandagarna? Det är milt sagt sensationellt långtråkigt. Motivationen ligger nere under noll. Just nu vill jag bara att det ska bli torsdag så jag får åka till huvudstaden och se något annat än det här... sen kan jag komma hem till ett nytt år och nya tag. Kanske lyckas verka glad motiverad och allt det där på en och samma gång.

Day 10 – What you wore today

Inte den mest spännande dagen klädmässigt direkt. Det var en sisådär minus 10 grader imorse så en hel massa kläder är lösningen. Underställ, mjukisbrallor, raggsockar, överdragsbyxor, t-shirt med hästryck som får tankarna att gå till en 13-åring ungefär från urban ouftitters, svart kofta från Inwear, svart sjal, svart fleecetröja, svart täckjacka, och en rejäl mössa.

Behöver inte tillägga att jag är rätt frusen av mig antar jag...

God Jul

Och i år kom det tom en tomte... med äkta skägg!

Day 09 – Your beliefs

Jag tror inte på gud
Eller på människors godhet även om jag skulle vilja
What goes around comes around, stämmer
Människor gör många konstiga saker
Att man aldrig kan säga näää men så skulle han eller hon aldrig göra
Att man på fullt allvar för det mesta vet om när man gör något jävligt korkat
Svenskar lär sig tydligen aldrig att det kommer snö varje år
Att vi just nu är på väg in i en ny istid som förmodligen kommer vara tills jag bli skitgammal och jag kommer få frysa varje dag och vara klädd som en michelingubbe
Musik muntrar upp livet liksom böcker
Husdjur är fint att ha
Det är tråkigt att åldras men ganska skönt
Tv är den värsta tidstjuven
Människor kan ha bra eller dålig engergi
Det är bra att skratta
Och älska
Jag tror på förnuft och empati
Ett visst mått av ironi är nödvändigt
Att inte ta beslut är att ta beslut
Reklamradio är en styggelse

Dagens stjärna

Idag hade vi roligt på luchen. Plastbrosan utmärkte sig igen. Idag hade han köpt en fiskgratäng som var avsedd för ugn inte mikro. Vi har ingen ugn på jobbet. Han blev lite förvånad när jag påpekade att fisken var rå.. dvs att tanken är att det ska tillagas i ugnen.

Cirka 25 minter senare var fisken fortfarande inte tillagad. Så då slängde han in en annan lunch i mikron. Och pling... 3 minuter senare var BÅDA klara..

Det är liksom han i ett nötskal. Men fiskgratäng och pyttipanna är väl en given lunchkombo! Som vi sa.. han fick ju både förrätt och varmrätt till lunch!

Day 08 – A moment

Visst här skulle jag kunna ta upp ögonblick som jag minns med kärlekar. Men det där med att vara romantisk är inte min grej. Alla människor som betytt något för mig har jag vetat det från början. Jag kommer ihåg exakt den situationen när en konversation har uppstått. Så är det med kärlekar men även med vänner.

Det var på hösten 2002 och världens mest fantastiska Huligan klev in i mitt liv. Han var utan tvivel den snyggaste kattungen om jag får göra jämförelsen så är han nog den av manligt kön som stannat längst med mig. Sannolikt för att jag har honom inlåst... för öppna dörrar är ingen match för honom. Men det var även då jag träffade henne första gången.

Jag åkte med damens vars häst jag red för att titta till den fölungen som inte fick plats hemma i stallet. Där i en lerig hage på sena hösten stod hon. Hästen som jag redan då visste att jag ville ha. Det var nåt i blicken. Det tog ett år eller två och sedan köpte jag henne under stor vånda. Jag kommer ihåg att jag pratade med syrran om henne tidigt. Men det var ju vansinne att köpa en så ung häst. Fast det har ju aldrig hindrat mig. Vansinniga idéer alltså. Men jag har aldrig ångrat mig. Oavsett hur tufft det har varit så ångrar jag mig inte.

Jo men visst

Livet går sin gilla gång i snön och kylan. Ikväll var det -14 (!!!!!) när jag kom till stallet. GLÖM att jag ens försöker rida trots ridhus på gården. Min händer och fötter klarar inte sådan här kyla! Men en god nyhet är att pållkräket är tillbaka igen efter att ha (förhoppningsvis) vrickat sig. Kräket har fått 3 veckors vila ( för att jag inte var hemma alls) och ett par omgångar av världens bästa massör. Det blir hennes julklapp kan jag avslöja.. det känns som att fröken just nu äter mina pengar som hö... men men så är det. Kan väl iofs ge henne lite beröm för gårdagen, en alldeles fantastisk tur på fälten i hyfast djup i solskenet.

Annars är det rätt lugnt just nu. Översatt: TRÅKIGT! Men julen är inte min favorit direkt. Men men bara att bita ihop och tindra med ögonen.

Som killkompisen som precis undrade vad som händer? Svarade njaa inte mycket. Frågan som följde var om jag fått ligga.. och nope. Inga killar på G.

Han bara: Inte ens visat lökarna för nån??

Öhm?!

Day 07 – Your best friend

Jag kan nog inte säga vem som är min bästa vän. Jag har mina vänner som hänger med i vått och torrt och de kan jag inte gradera på något sätt. Livet ändrar sig med tiden och ibland har vi mer tid för varandra och ibland mindre. Men vi finns alltid där för varandra om det är något.

Under skoltiden hade jag en bästa vän. Idag har vi ingen kontakt. Livet har ändrat sig helt enkelt och jag tror inte vi har så mycket gemensamt längre.

Tillbaka

Efter nästan en vecka hemma i soffan med förkylning av den mer rejäla varianten. Så jag kan nästan alla program som går på tv dagtid. Och nu är det rätt så exakt 4 dagar kvar att jobba innan jul. Känns ganska skönt. Dessutom är de flesta julklapparna avklarade. Ett par kvar bara. Och det lär gå ganska kvickt.

Sen har konstiga hästkillen återuppstått. Verkar som att han har ett intervall på ungefär 6 månader.

Förutom det kan jag konstatera att det är vinter i skåne i år igen. Och att i år insåg jag att den kommer att stanna. Så snösulor och 4 brodd på pållen är ett faktum. Samt att det är halvkul att sätta sig på en häst som vilat i 3 veckor och det är kallt ute. Finns liksom inte så mycket broms eller rättare sagt bromsar man så går det uppåt.

Day 06 – Your day

Först och främst kan jag inte bestämma mig om det ska vara sommar, höst eller vinter. Vintern är ingen höjdare men det finns ju dagar när vi ridit ut i snön som är smått oslagbara.

Men en lugn morgon är ett måste, liksom en sån där riktigt bra hästdag. Och en god middag med trevligt sällskap, gott vin och schysst musik. Samtalsämnen som aldrig tar slut. Dessutom ska man inte behöva gå upp tidigt dagen efter.

Är nog inte svårare än så faktiskt.

Små fyrbenta kräk

Häromdagen visade Huliganen tydligt vad han tyckte om det där jularrangemanget jag gjorde. För en av blommorna hade hoppat upp ur krukan och låg på bordet. Med jord och kulor över halva köket. Och gjorde om det igen på natten. Jag var inte helt imponerad om man säger så.

Inatt var det någon som hade varit uppe på hyllorna i badrummet. Jag hade en presentförpackning med tvål, badolja osv som jag hade fått i present. Imorse låg det på golvet. Flaskan med badolja i ungefär 1000 bitar och lavendelolja över hela badrummet.

Inte helt imponerad över dom just nu. Katterna alltså. Plus att jag har feber och ont i huvudet.. känns inte alls bra inför kvällens barnvaktsuppdrag eller morgondagens julfest.

Day 05 – Your definition of love

Det här är svår och ändå så himla enkel. För kärlek kan vara så annorlunda. Från fall till fall. Men jag gillar Hello Saferides låt The Quiz som jag ändå tycker är en rätt bra defintion.. för det handlar ju om att någon älskar en som man är och som man älskar som den är. Men att man alltid finns där för varandra.

The Quiz

You look nice alright
and I like the way you nod after everything I say
like it actually means something
to you

And I like your record collection
Townes and Jens with a hint of Rickie Lee
And you’ve cleaned up the bathroom, made a really nice soup
but a bit too much sci-fi in your shelf with DVD’s

There are things you need to know about me
I’m weak right now, so weak right now
I need proof before I dare to open this heart
so I prepared a quiz for you

Would you freak out if I said i liked you?
Do you walk the line
Is your IQ higher than your neighbour’s
And is it very much higher than mine

Can you sleep when I grind my teeth
Do you look away if I slob when I eat
Will you let me be myself
Can you at all times wear socks, because I’m still scared of feet

And if I’d fall, would you pick me up
And if I’d fall, would you pick me up

Do you talk in the middle of Seinfeld
Do you read more than two books a month
Do you get racist or sexist when you’ve had a few
Is it fine if I make more money than you

Have you slept with any people I work with
Is there anyone you’d rather wish I’d be
Do you still keep pictures of old girlfriends
Are they prettier than me

And if I’d fall, would you pick me up
If I’d fall, would you pick me up

Day 04 – What you ate today

Dagens meny blir som följer:

Frukost:Knäckemacka med kokt ägg, kaffe

Lunch:Toufu med panengcurry, grönsaker och glasnudlar

Middag ( får syrran och kompis på middag därav en aning ambition)

Förrätt
Stekta Tortillas med någon typ av Philiadelphiaostfyllning

Varmrätt
Valnötspasta med pecorino

Dessert
Chokladfondant ( om syrran har med sig den)
Hemmagjorda praliner med pecanötskola
Minttryfflar

Och sannolikt nåt glas rött. Är väl ok för en tisdagkväll.. och sen har jag gjort varsin väldigt fin pepparpitt till dom. Med glasyr och allt. Kan förövrigt avslöja att kristyren på tub är helt värdelös.. gjorde pepparkakor och det ser ut som ett barn i yngre ålder försökt dekorera dom.. gräsligt fula helt enkelt.

Day 03 – Your parents

Mina föräldrar kommer från en lite håla i Mälardalen. De träffades tidigt och båda flyttade till Uppsala för att studera. Min mor blev klar före pappa och jag blev till under min faders studietid. De hängde ihop tills jag gick i mellanstadiet då skilsmässan var ett faktum. Idag är båda omgifta.

Jag kommer inte ihåg att de bråkade men jag visste ändå innan de berättade att de skulle skilja sig. Men jag har respekt för hur bra dom har löst det. På något underligt sätt har de varit vänner och löst allt rätt bra. Det väl snarare på senare år som mamma muttrar lite när pappa hör av sig. Fast det kanske ingår.

Idag ägnar sig mamma mest åt planera nästa resa. Hon och hennes man gör inte mycket annat än jobbar, reser och spelar golf. Fast inte så mycket golf hemma men många golfresor blir det. Mamma älskar tekniska prylar och hennes man brukar skämta om att om han föds igen så vill han vara hennes IPhone. Hon blir helt fixerad när nån teknisk grej inte funkar hemma. Eller om hon hittar någon ny grej hon kan shoppa på internet.

Pappas största passion i livet är jobb. Har alltid varit så och för mig är det helt obegripligt. Jobb går före allt. Sen är han händig och gillar att göra grejer hemma. Minst 20 projekt på gång samtidigt och de blir sällan helt avslutade. Kan man göra nåt stort överdrivet grundligt så gör han det. Vare sig man vill eller inte. Sen är han ganska blödig. Och lite ologisk i sin envishet.

Båda gillar mat och dryck och är nog egentligen ganska lika, otåliga, lite lätt hejdlösa när de får för sig något. För deras nya partners är väldigt olika dem själva. Vilket är lite intressant.

Att le lite

Jag kom till Stockholm igår. Trött och lite bakis efter en alldeles fantastiskt trevlig kväll med mina kusiner. Fick ett varmt bad, mat och lite vin. Återvända till livet så smått. Tittade och klämde på min guddotter och försökte lära henne hyss. Somnade i soffan och väckte av värden som snällt sa att nu har jag bäddat åt dig. Så jag kunde borsta tänderna och fortsätta sova.

Vid 2 vaknade jag av att min rumpa låg mot golvet. Sov på en sån där stor uppblåsbar säng. Som en katt hade lekt med och gjort hål i. Trots lagning så läckte den luft. Och jag ville inte väcka hela huset med att sätta igång pumpen. Så jag återvände till soffan. Vaknade tidigt och låg och läste en stund.

Alla börjar vakna och jag går upp och sätter på kaffet. Och ser att dom använder kaffeburken som jag köpte en gång i tiden när vi bodde ihop. När kärleken hade gått över i vänskap innan vi bestämde oss för att lägga ner oss och gå vidare. Jag ler för mig själv och tänker att julklappen kan nog bli en ny fin kaffeburk till dem.

Day 02 – Your first love

Min egentliga första kärlek var nog en häst. En stor skimmel som bet fram och sparkade bak. Men han var snäll att rida på. För det mesta i alla fall. Men jag älskade honom. Och undrar fortfarande hur det gick för honom i livet. Sen övergav jag honom för en gammal galoppör som var helt sönder i benen och till slut fick sluta sina dagar. Jag har alltid gillat speciella hästar med speciellt temprament. Gäller väl killar med för den delen.

Killar då. När jag var sjutton träffade jag en kille. Han var 4 år äldre och med mörkt hår. Och så lyssnade han på samma musik som jag. Det var Sisters of Mercy och The Doors som gällde. Vi fikade en hel massa och jag rökte en massa. Dunhill för det var så snygga förpackningar. Han var min första riktiga kille. Som nog var rätt kär i mig. Som jag efter att jag varit i USA en månad kom och tyckte mest var jävligt irriterande. Han lyssande inte på mig när jag sa att jag behövde göra andra saker utan honom. Så jag kände mig kvävd och gjorde slut. Missen var dock att han samma sommar jobbade på samma ställe som jag. Ingen visste att vi hade varit ihop så jag fick se hans ledsna hundögon varje dag. Vilket höll på att göra mig galen. Jag ville inte längre ha med honom att göra. Han blev visst läkare. Kirurg. För för något år sen kom mamma och berättade att han jobbade hos henne. Så det har väl gått bra för honom. Vilket är lite skönt. Det var även han som hade missat att berätta att han hade en gammal nazistuniform i garderoben. Men han kanske växte ur det. Vad vet jag.

Han förstod nog aldrig varför jag gjorde slut. Och jag har aldrig pratat med honom om det. På den tiden hade jag väldigt svårt att prata om vad jag kände. Det var svart eller vitt. Antligen ville jag eller inte alls.

Day 01 – Introduce yourself

Efter en del vånda bestämde jag mig för att trots allt nappa tag i en lista som snurrar runt på bloggar. Mest för att jag själv tycker att det är en rätt rolig läsning. Och sen vill jag ge den som en utmaning till de fåtal som läser bloggen. Så nu kör vi:

Jag föddes i Uppsala i början av 70-talet och har en syster som är några år yngre. I en tid då det var alldeles normalt att leva i kollektiv. Vi gjorde inte det men tanken fanns nog hos mina föräldrar. Först bodde vi i Gottsunda för att sedan flytta in till stan. Jag har inte så värst mycket minnen från den tiden. Mest att en kille på dagis blev påkörd en dag. Och att vi så klart hade djur och jag kom hem med kattunge som vi döpte till Janzon. Den var svart och jättesöt men fick flytta till landet. Sen hade vi ett sommartorp på landet med älgar utanför fönstret. Och en massa getingbon i taket. Skolan minns jag inte mycket ifrån. Det viktigaste för mig var nog när jag fick börja rida. Överenskommelsen var att när vi kunde simma fick vi börja rida.

Och så flyttade vi till Skåne. Det var svårt att förstå vad mina klasskamrater sa. Men det löste sig. Och så fick jag en bänkkompis som bara kunde prata danska. Och jag kunde ingen danska då. Men jag lärde mig att förstå ganska bra och hon blev en av mina bästa vänner. I mitten av mellanstadiet skilde sig våra föräldrar och jag bodde med pappa och syrran med mamma. Huvudsakligen i alla fall.

Jag var nog aldrig speciellt förtjust i skolan men jag gick dit och i högstadiet blev franskan det värsta jag visste. Så jag bytte till ett mer estetiskt alternativ. Det var ett hårt klimat i min klass och jag tror aldrig att jag kände mig speciellt utsatt. Alla var det. Men om det gällde så tror jag vi höll ihop. Men det var nog ganska tufft. Jag var aldrig den populära coola tjejen utan höll mig nog lite utanför. Det där med att umgås i tjejgäng har aldrig varit min grej. På något sätt saknar jag koderna lite grann för det.

Under tonåren gjorde killkompisarna entré för att stanna. Av någon anledning har jag alltid haft lättare för att umgås med killar. Idag har jag nästan ingen kontakt med någon gammal klasskamrat med killkompisarna består på nåt underligt vis.

Gymnasietiden var en aning rörig. Men jag kan bocka av att jag provat en massa konstiga saker som hushållskola. Till slut gick jag ut samhällsvetenskaplig linje och avancerade till universitetsvärlden. Utan någon större plan och med flera orter i bagaget så var jag plötsligt sambo och trött på att plugga. Så jag började jobba och vi landade i Stockholm.

Efter några år tog det slut med sambon och jag började inom telecom. I den perioden när det fanns hur mycket pengar som helst och det bara fanns möjligheter. Jag började rida igen. Och vips så försvann utelivet och ersattes med stallet. En dag satt jag i ett snöoväder i enorma bilköer och började inse att så här kan jag ju inte ha det. Så jag bestämde mig och lämnade Stockholm och återvände till Skåne. På gott och ont.

Jag tror att min uppväxt har präglat mig mer än jag kan ana. I synnerhet uppväxten med min far. Som var i 30års åldern då och levde livets glada dagar. Det var roligt men fruktansvärt jobbigt i perioder.

Någonstans har jag ett utpräglat kan själv och gillar inte när folk talar om för mig hur jag borde vara. En av mina största svagheter är jag har svårt att säga nej. Kommer någon med ett förslag nappar jag innan jag ens hunnit tänka tanken. Vilket gör att det ibland blir lite mycket. Har jag goda skäl för att stå på mig kan jag göra det till nästan sista andetaget. Inte helt fiffigt i vissa lägen har jag insett. Livet ser jag ganska krasst och ironiskt på även när det är som mörkast. Och galjhumorn ligger nära till hand liksom skrattet. Jag avskyr i stort sett allt som är folkligt och buskis. Förutom det är jag vansinnigt retsam, barnslig och generös.

Blir jag arg eller sur så är jag det länge. Med en åsnas envishet. För det mesta går det över efter någon dag. Däremot krävs det rätt mycket för att få mig arg. Magkänslan är något som jag börjar lyssna på. För jag har nästan alltid rätt. Vilket är förbaskat irriterande när jag skulle så gärna vilja ha fel. Betydligt oftare. Svåra beslut har jag av någon anledning ganska lätt att ta men att välja mellan smått kan vara ett evigt bryderi.

Vi har alltid haft djur i olika former. Hundar, katter, fåglar och numera har jag båda hund, katter och häst. Att ha en egen häst är den största drömmen jag haft i hela mitt liv. Många drömmer om barn och familj. För mig har det alltid varit häst. Min sambo frågade en gång om jag fick välja mellan honom och en häst. Det räckte med att titta på honom för att svaret skulle vara uppenbart.

Relationer har aldrig varit min starka sida. Eller snarare det där med att för det första förstå att någon är intresserad sedan bli det och göra något åt det. Jag har lite radhusångest helt enkelt. Men visst har det kommit några igenom skalet på ett eller annat sätt. Idag befinner jag mig i ett slags vakum när det gäller relationer. Som är ganska enkelt att leva i. Kräver väldigt lite engagemang och energi. Men lite tråkigt emellanåt. De gånger då mitt liv kändes som ett avsnitt i Ricky Lake vill jag aldrig mer uppleva. Kanske är lite fegt men trots allt så trivs jag rätt bra med att leva ensam. Men jag saknar Stockholm på sätt och vis. Även om livet inte var bara guld och gröna skogar på något sätt alls. Men förändringar kommer ju alltid när man minst anar det. Jag är inte på något sätt rädd att fastna. Snarare rädd att jag river upp allt och bara drar.

Lite osammanhängande. Och byter ämne ofta och pratar en hel massa.. men lite sån är jag.

Smicker

Kan behövas ibland. Även om personen kanske ljuger så känns det bra ibland att få lite bekräftelse. Bara för stunden. I synnerhet om det är någon som man verkligen gillar.

Som snubben jag träffade i London. Som jag stod lite nervöst och trampade på Paddington i väntan på honom.. och kom på att vi nog inte setts på 7-8 år och jag har färgat håret mörkt och onekligen blivit äldre. Som kommer med en hejdlöst rolig kommentar på mitt sms när jag talar om att jag har mörkt hår. Han undrade om jag fått svart hud också.. som honom.

Som slänger sig runt halsen och står och tittar en stund och säger att jag är mig exakt lik. Att jag inte har åldrats en dag. Som på tunnelbanan tittar på mig och säger att mina ögon ser fantastiska ut ( tack Chanel). Men som får allt kännas helt genuint.

Vi möter upp senaste flickvännen i raden som visar sig vara rolig och pratsam och har en genuint trevlig kväll. Bara jag tänker på kvällen så ler jag. Det behövdes i det kalla mörker som kallas vinter.

Tillbaka

Och London var alldeles utmärkt. Höjdpunkten var att träffa en gammal kompis. Det var ju bara 7 år sedan sist vi sågs. Men det var som att vi sågs igår. räcker väl bara med att berätta hur han presenterade sin polare på en fest:

- This is XXX. He's got a very big dick. Killen var 2 meter lång. Vad svarar man på det.

Annars blev det mest shopping på schemat. Inget spännade till mig desto fler julklappar. Fast klart att jag råkade lägga till lite smink från Chanels julkollektion som förövrigt är klart beroendeframkallande.

Dags att packa igen..

Imorgon bär det av mot London. Några dagars ledighet. Ska bli fantastiskt. Ska bara hinna fixa allt idag.

Dagen började lysande med en bil med frysta lås. Och jag hade en tid att passa..

Tur och retur

Kom hem igår efter veckans flängade. Bara att ladda om och packa om väskan..

Men det var en riktigt trevlig* minihelg i huvudstaden. Givetvis är jag så trött att jag nästan ser i kors. Och sen strular min dator idag och så kan jag inte hitta vad som är fel. Jäkligt irriterande.

Gnäll, gnäll, gnäll. Det regnar som bara den dessutom.

Dagens plan är att sätta broddar på hästen, försöka packa upp för att packa om. Fundera över vad jag vill shoppa i London. Försöka få mamma att vara curlingmamma och tvätta åt mig. Hänga upp adventsstjärnor ( vågar inte ha ljusstakar för Huliganen gillar att hångla med dom alternativt tugga på lamporna). Hämta ut en massa paket med grejer som jag beställt.

Lugnt och fint. Ingen stress alls. Näädå..

* middag på stan med far, hänga lite med Herr Strul, titta på bäbis, hänga med trevliga kompisar och lite snabb shopping

På väg

Är lite glad över att jag inte behöver köra upp... så jag åker lastbil med pappa och Råttan ligger i sätet och tittar på skylten med Pälsdjur får ej medtagas..

Ibland...

Finns det ganska stora fördelar att ha sin pappa som chef. Som när jag är extremt uttråkad men gör allt för att verka lite upptagen bara för att slippa ännu tråkigare uppgifter. Men idag ville han ha med mig till Ikea. Helt ok att slå ihjäl några timmar på Ikea istället för att sitta och skriva dundertråkiga instruktioner till anställda.

Nu nu har jag en stor påse med saker i bilen som jag givetvis inte kunde leva utan. Och lite grejer att montera ihop på jobbet. Kunde varit värre.

Det bästa..

Var hemma hos tjekompisen som varit i exil 3 veckor. I Norrland. Trevligt. Lite vin och mat så där en vardagskväll. Men så var det ju det där med kärleken. Och jag kunde inte låta bli att undra.. om henne kärlek alltså: Liksom vad är grejen med honom? Vad har han för egenskaper som jag inte sett? Nåt måste det ju vara, inte sant? Nåt som fått henne att tycka att det här är ju mannen i mitt liv..

Det ENDA hon kunde komma på var följande:

Jo men han är ju snäll..

och sen tänker hon efter en lång stund. Och konstaterar att jooo han är ju snäll.. och jag blir lite mörkrädd för varenda kille som jag träffat har jag betydligt fler positiva saker att säga än så..

För övrigt

Så har jag fått årets tråkigaste arbetsuppgifter på mitt bord. Håller på att somna bara jag sätter mig vid skrivbordet. Och känns som att internet håller på att ta slut. Jag hittar bara ingen som helst motivation att sätta fart. Alls.

Förresten så blev halsduken klar i helgen. Och är fullt användbar. Nästan lite snygg. Så googla stickbeskrivningar är nog en himla bra idé.

Far och flyg

Närmaste veckorna har kört ihop sig helt. "Nån" har köpte en maskin som givetvis ska hämtas i krokarna av huvudstaden. Och det går ju absolut inte att använda ett fraktbolag. När man har en dotter som man kan skicka. Men det är ju i alla fall inte dagarna före jul. Alltid nåt. Så närmaste veckorna kommer jag att vara hemma cirka fem dagar. Men hinner med ett par vändor till huvudstaden och en vända till London. Så det är inte så värst synd om mig. Fast hämta maskinen hade jag gärna sluppit..

Storm

Och jag har NOLL lust at gå ut med Råttan. Tror faktiskt att det är en risk att hon blåser bort. Trött och hängig efter magsjuka som slog till efter att jag och syter yster åkte till Ullared. Jaaa jaag skämtar inte. Kommer ett inlägg om det. Lovar.

Men ligger i soffan insvept i en yllefilt och fryser bara jag tänker tanken på att gå ut. Funderar på att skaffa en korg och hissa ner hunden så hon kan gå ut. 3 trappor kan väl inte vara något problem?

Eller hur!?!

Diskussion häromdagen per telefon, där frågan om när jag fyller år kom upp. Joo den var i oktober.

- Varför ringde du inte mig och sa att du fyller år?

- Menar du allvarligt att jag skulle ringa dig och säga att jag fyller år idag?

- Jaaa

- Det kommer aldrig att hända!

- Men du vet ju att jag inte kommer ihåg sånt..

- Förvisso, du glömmer ju bort din egen födelsedag..

- Jaaa så du måste påminna mig!

- Eller så skaffar du en kalender och skriver upp sånt?

- Joo det skulle man ju kunna göra

- Fast det förutsätter ju också att du tittar i den?

- Hahhaha! Jooo det är ju sant

- Och hur stor är sannolikheten för det?

Dagen då jag ringer för att påminna om min egen födelsedag kommer aldrig att inträffa. Enda gången är när jag ringt pappa dagen efter min födelsedag och påtalat att jag förväntar mig en kompensation utan dess like.

Förresten

Så är jag inte blond längre. Bara så där.

Bara att konstatera

Jag blev lite irriterad på Herr Strul för ett tag sen. Utan någon anledning egentligen. Men struntade i att höra av mig. För han hör ju ändå alltid av sig*. Förr eller senare. Mycket riktigt. Fast nu tog det bara en dryg månad innan han hörde av sig och undrade om jag lever..

Sen är jag knäpp. Som på riktigt. Igår fick jag ett ryck. Händer då och då. Mamma hade börjat sticka en kofta åt syster ysters dotter. Så igår kom jag på att jag skulle sticka. Snabbt gjort. Hämtade garn hos mamma och hon fick hjälpa mig igång. Tanken var en halsduk. I fula färger. Och jaaa ful som fan. Så jag repar nog upp den och ger tillbaka garnet. För varför köpa en halsduk för några hundra när man kan beställa ett Knit-kit på internet för 400 spänn. Med garn, mönster och stickor. Som jag typ råkade göra idag.

Frågan är nu om jag kommer att lyckas att sticka en 2 (!!!) meter lång halsduk i fin merinoull. Dels om den kommer att bli klar innan jag tröttnat och om jag blir klar... kommer den gå att använda???

Men som dagt var. Det kändes som en JÄVLIGT bra idé just då..


* och igår svarade jag att jag satt i soffan och stickade. Han höll på att dö av förvåning...

Förresten..

Så har jag numera ett duschdraperi men påsydda volanger. Rätt förfärligt. Men jag ler åt det nästan varje gång jag ser det. Om inte annat så höll tjejkompisen på att dö av chock när hon såg det..

Måndag

Idag fick jag försynt förklara för en kompis att ringa till mig halv åtta på morgonen när jag precis kommit innanför dörren till jobbet är helt ok. Om det är viktigt! Inte för att man har bäbis och har tråkigt...

Gnällkärring

Det är officiellt. Jag har blivit en gnällkärring.

Eftersom att jag är lat och har ett dåligt morgonhumör och måste ha kaffe på morgonen och i det mjölk brukar jag köpa en massa förpackningar med mjölk till jobbet. Så att det alltid finns mjölk. Alltså köper jag mjölk med lång hållbarhet och många så finns det ett lager.

Grejen är dock den att det är skruvkork på förpackningarna. Så man ser inte vilken som är öppnad. Varpå jag påtalat hur många gånger som helst att öppnar man en förpackning så ställer man den i dörren på kylskåpet. INTE ner bland de andra som är oöppnade. Det slutar med att det står flera öppnade som ingen har en aning om när de öppnades. Kan väl inte vara så svårt?

Tydligen är det väldigt svårt. Alltså i stil med rymdforskninge eller nåt. För imorse hände det igen ( och jag VET vem som är skyldig! Samma person som inte kan ta ett telemeddelande och faktiskt skriva VEM som ringt, ta telefonnummer och tidpunkt. Som även skiter i den enklaste instruktionen på labbet i frågan om att om man diskar grejer ska de faktiskt vara rena inte bara spolade med vatten. Finns något som heter diskmedel som man kan använda). Så idag blev jag så jäkla irriterad över att man inte kan lyssna på den enklaste jävla instruktionen att jag skrev en lapp modell stor och satte i kylskåpet.

Japp jag är en kärring...

På fötter

Senaste veckan har jag legat i soffen med en förkylning och infektion i kroppen. Med resultatet att jag varit helt slut. Men nu är jag väl på fötter igen. Annars inget kul. Alls. Vardag. Grått, mörkt och kallt. Visst ja. Blåsigt. Skånsk höst/vinter. Ingen mumma direkt.

Är det bara jag???

Men vem fan åker frivilligt och bor hos sina svärföräldrar i 3 veckor???

Små ministeg..

Men hoppningen börjar kännas bättre. Planen är att hoppa över så små pinnar så länge att jag ruttnar på det innan jag höjer. Självförtroendet och känslan ska finnas på plats innan vi höjer. På riktigt. För planen för mig är att jag ska vara så säker att jag verkligen rider. Sen ska det blir stort. På riktigt. Men har man inte hoppat på många år så får det ta tid. Men det går jävligt mycket bättre. Faktiskt.

Enda gången..

Det är godkänt att guldboots på hästen är när man tar 3 (!!!) VM-guld...

FOTO: Kit Houghton/FEI

En av Råttans valpar

Lite söta är dom allt

Äntligen!

Fick en av mina favoritförfattare Nobelpriset. Som jag har hoppas på skulle få det i flera år. Så om ni inte har läst. Gör det.

Förslag

Kan vi inte införa en ny regel? På vintern behöver man inte gå upp förrens det är ljust ute? Och sen får man gå hem innan det blir mörkt?

Häromdagen tyckte jag att det var helt ok om det regnar. Bara det inte blåser. Just nu så tror jag att jag ångrar mig. Hästen är nipprig som fasen när det blåser. Hundarna är som tvättsvampar av smuts när det regnar. Pest eller kolera alltså.

Och nej det känns inte helt snällt att låsa in hundarna på toa för att dom inte ska smutsa ner hela lägenheten. Även om det iofs skulle vara praktiskt. I alla fall om man som jag avskyr att städa... och gärna vill ha det städat.

Om...

Man är hund som jag passar så ett jävligt bra tips att INTE tugga på mina skor..

Eller trots att vi var ute vid 23... vid 6 på morgonen när jag precis gått upp och ska gå ut med hundarna sätta sig och pinka på golvet bredvid mig..

Skälla i kör i bilen så länge att jag till slut sitter av hästen, går ur ridhuset med häst i släptåg för att påtala att det är nog..

Idag

Fyller jag år. Och igår hade jag några kompisar över på en liten fest.

Idag var jag inte pigg när jag vaknade. Men har hämtat upp mig och tom gjort tårta. Festen inleddes men att killen som kom in satte sig med ett stort leende och direkt började förhöra mig om jag träffar Herr Strul fortfarande. Det satte liksom ribban för kvällen . Sen hjälpte den andra killkompisen till att fylla i det jag febrilt försökte mörka. Vi hade kul och satt bara och pratade en hel massa strunt.

Och jaaa det är verkligen synd att han är gift och har barn. Och han kommer ihåg exakt när vi har sprungit på varandra under året. Och är världens roligaste och charmigaste kille.

jag bara råååkade

Ge den här nytt namn... det bara flög ur mig. Dessvärre passar det utmärkt. Tjejkompisen refererar till honom med öknamnet.

Det blev Butter. Och det passar verkligen!

Nära skjuter ingen hare

Eftersom att jag numera står i ett stall där ägarna är duktiga hoppryttare. Betoning på duktiga. Killen hoppade upp på en häst i helgen iklädd snickarbrallor utan hjälm, släppte tyglarna och höll i manen och red igenom en 4 kombination på typ 1,20-1,30 i perfekt balans. Sällan jag blir riktigt imponerad. Men det blev jag. Jävlar vad han kan rida! Men då blir det ju onekligen så att man blir lite peppad att börja hoppa igen. Det var ju minst 3 år sen jag hoppade ordentligt. Och jag har blivit feg. Men jag har ju en häst som onekligen hoppar riktigt bra. Så jag har börjat så smått. Det kommer ta lite tid att få in känslan igen. Men jag kommer att få hjälp. Så nu blir det lite hoppning varannan dag för att få in färskheten igen. Och nu pratar vi hinder i storleksordningen liten ponny. Igår skulle jag ge mig på den där 4 kombinationen och jag har aldrig varit så säker på att jag skulle åka av. För hon blev tveksam på andra hindret och jag tog inget beslut. Så det blev ett stopp på andra hindret och hon kastade sig ut åt sidan. Jag hängde inte riktigt med där och när jag kom ur balans så blev hon rädd och drog. Jag var helt säker på att jag skulle åka.. frågan var bara hur? Men på något mirakulöst sätt så satt jag kvar och fick stopp på henne. Fick tom kommentaren att det såg riktigt otäckt ut. PUH!

Det löste sig i trots allt. Och jag fick väl lite jävlar anamma igen. Men inser att jag idag ska åka och köpa den där nya ridhjälmen i helgen. Känns som att den kommer komma till användning...

Nu är det i alla fall fredag. Och jag fyller år i helgen. Festen ställde jag in av en massa skäl. Men i veckan hörde en gammal kompis av sig. Han jag träffade på den här festen. Meddelade att han kommer. Och jag blev verkligen glad. Så nu blir det de närmast sörjande. Väldigt enkelt. Och inga personer som kräver en massa energi från mig. Lär väl tom sluta med en vända ner på stan. Det var inte igår om man säger så...

Måttligt lyckat

Den här veckan har inte börjat helt optimalt. Alls.

Igår vaknade jag med en huvudvärk utan dess like. Så fram tills lunch låg jag i fosterställning i sängen och grydde mest. När jag väl började röra på mig blev jag dödstrött av att bara gå till bilen. Ingen vidare start. Så nåt jobb blev det inte. Och sen åkte jag ut till syrran en sväng för att kolla på valparna och puppisarna. Tanken var att syrran skulle trimma lite på hunden. Bara det all all päls släppte. Så nu ser Råttan ut som en rikigt gremling. Och då menar jag inte den söta luddiga varianten.

Det var liksom den dagen.

Sen hade jag ju så klart sovit alldeles för mycket och hade svårt att somna igår. Och när jag väl somnade så vaknade jag efter en timme helt genomsvettig efter en skum mardröm. Vilket ledde till att det var en svår kamp att ta mig ur sängen imorse.

Dagens planering rök helt åt pipan för någon hade glömt att tala om för mig att jag behöver vara med på ett möte ikväll. Som varar till 21.30 ungefär. Att jag har både hovslageren och tvättstugan just idag ställer till det en aning. I synnerhet med tanke på att jag inte har någon ren tvätt alls knappt. Men det löser sig antar jag.

Plus att min käre far kom på att jag fyller år. Och meddelade att han sätter in pengar så att jag kan köpa den där grytan jag vill ha på nätet. Att han skulle kunna köpa den själv och komma med ett paket verkar inte ha slagit honom... charmen är ofantlig... men jag borde väl vara luttrad vid det här laget.

I fika rummet

En av tjejerna fick precis meddelande om att hon fått säsongsjobb i fjällen. Helt överlycklig så klart. Men konversationen som följde blev rätt rolig.

Tjejen

- Jaaaaa och mamma blev nog gladare än jag. Helt överlycklig!

Äldre kollegan som har döttrar som är några år yngre än tjejen:

- Du bor fortfarande hemma eller?

Ågren

Sista tiden har bara flugit iväg i ett nafs. Jag har massor av saker att göra och hinner inget alls. Saken blir ju inte bättre av att jag varit febrig av och till senaste veckorna. Men helgen som gick ägnade jag till stor del åt att inte göra något vettigt alls. Om man bortser från att jag hade en kompis på middag i fredags och i söndags kom mamma och plastis på lite mat och valvaka. Fast jag är utvilad nu. Råttan och valparna har åkt hem till syrran. Gick alldeles finfint att ha dom men rätt skönt att inte känna mig stressad för att jag måste hem så fort som möjligt.

Så nu sitter och kollar lite lätt över planeringen i höst. Och det är redan väldigt bokat med diverse aktiviteter. Jag som vill åka en helg till Stockholm och en till Bryssel. Kan bli en aning tajt att planera in. I synnerhet med tanke på att jag hade tänkt att köra upp till Stockholm och hinna med att åka till farfar. Dessutom har jag planerat in fest om ett par veckor. Som jag just nu ångrar att jag gjorde. FÖr det är ju lite saker jag egentligen vill ha på plats innan dess. Nu vill jag bara att saker börjar återgå till sin stilla lunk. Vilket inte kommer att ske inom en snar framtid.

Min plan var att jag skulle hinna gå på Yoga i höst men som det känns just nu så finns det ingen tid till det. Tanken var ju att tjejkompisen skulle flyttat med till nya stallet men hon ångrade sig i sista stund. Vi brukade ta hästen åt varandra nån dag i veckan så att man kunden göra något annat. Så nu blir det stallet varje dag. Vilket iofs inte är något problem. Men jag känner mig lite lätt låst. Och medryttare till hästen är bara att lägga ner tanken på. Hon är alldeles för svårriden just nu. Provade att slänga upp en tjej i stallet förra veckan som jag trodde skulle reda ut henne. Men icke... Krävs en teknisk ryttare som reder ut ett sto med väldigt mycket vilja. För även om hon är snäll så finns det rätt så mycket nerv i henne. I förra veckan fick hon panik i stallgången och slet sig lös. Men grimman i bitar och hästen lös på gården i upprört tillstånd. Inte helt lätt att få tag på. Men hon gjorde sig inte illa vilket är det viktigaste.

Nu är frågan om jag ska ha fest i alla fall eller ställa in det.

Dagen D

Nu har jag röstat. Bara att invänta resultatet. Jag hoppas för att i världen att SD inte kommer in i riksdagen. Men det lär väl bli så.

En kompis tyckte att det var svårt att välja. Ärligt talat så är det hur enkelt som helst. Kan du tänka dig Mona Sahlin som statsminister?

All work and no play...

Är precis hur det känns just nu. Sista tiden har vi brottats med diverse olika saker. Men idag tror jag att vi äntligen börjar få ordning på eländet. Note to self: Ge aldrig en produkt som inte är klar till en kund. Som givetvis älskar den och ändrar hela sitt upplägg.. och vi upptäcker att den rent ut sagt inte alls funkar i produktionen. Allt som kunnat gå fel har i stort sett gjort det. Men som sagt nu ser jag äntligen ljuset i tunneln!

Fick förövrigt ett samtal för några veckor sen, från en gammal kollega från förra jobbet. Det som gick åt helvete. Som erbjöd jobb på nytt bolag. Så jävla värdelös kan jag ju knappast ha varit då. Eller så har de haft grymt svårt med rekryteringen. Och jag fick en väldans massa beröm för alla kontakter jag hann jobba upp på den korta tid jag var där... och att jag hade rätt när jag hade påtalat vilka stora konton man under en lång period inte skött och att det inte skulle gå att rädda utan enorma insatser. Vilket man inte trodde på. Konton som numera ligger hos den stora konkurrenten. Intressant. Chefen som jag inte kom överens med fick förövrigt gå en kort tid efter att jag hade slutat.

Fallit dit

Det är väl dags att bekänna en sak. Jag har gjort. Fallit för nåt som egentligen är helt onödigt. Jag har köpt en ny tv. Trots att den gamla fungerade. Men sen nån vecka hänger den där. Den stora platta tvn. Och jag är lite nöjd. Efter att jag hämtat mig från chocken att jag valde en så pass stor. Jag som egentligen tycker att lägga pengar på en tv är rätt så onödigt.

Jag skyller på att det inte blev någon resa till solen i år...

Herr S

När jag uppe i stan sist så berättade jag att det nog tar ett halvår eller nåt innan jag kommer till huvudstaden. Då tycker han att näääämen jag kan ju bo hos honom. Han får bara fixa iordning lite. Och är han inte hemma är det ju bara att ta nyckeln.. det här från killen som vägrade att visa mig sin lägenhet när jag bodde i stan. För att det var så stökigt. Och inte såg bra ut.

Killen som numera hör av sig. Svarar på sms och ringer tillbaka om jag har ringt. Och det har varit så ett bra tag nu.

Han måste slagot sig i huvudet. Hårt.

Kaviartuben

En sak jag retar mig på. Om man tar en ny kaviartub varför klämmer man den hårt på mitten varenda gång???

Suck...

Blir lite uppgiven. Nu har tjejkompisen haft sitt pucko till karl på besök. Och nu känns ju allt bra igen. På ett sätt förstår jag henne lite och på ett annat inte alls.

Jag förstår inte hur man orkar leva i Lars Norén drama som vardag. Rent ur sagt helt obegripligt. Men kanske är så att då behöver man inte ta tag i andra delar av sitt liv utan kan lägga sin energi på att fundera över ett stycke korkad karl.

Finns en massa saker i livet som i alla fall jag tycker är betydligt roligare. Men tack och lov så är vi alla olika. Fast just nu har jag inte någon större lust att agera jourhavande kompis för att hon väljer att vara ihop med ett pucko. I slutändan kommer jag så klart att ställa upp. Som vanligt.

Igår kväll..

Fick Råttan valpar. Stackars syster yster fick ta hela lasset för jag mådde som en kratta.

Inte imponerad

Tjejkompisen har en kille. Som jag verkligen försökt vara trevlig mot. Men jag kan ärligt inte förstå vad hon ska ha skrället till. Dessutom blev hon gravid direkt och han bodde typ 80 mil bort. Båda med barn på respektive ort. Klantigt är väl bara förnamnet. Men det är ju bara att gilla läget.

Han flyttade ner ett par veckor innan hon skulle föda. Fixade jobb osv.

Nu började det:

* 3 veckor efter att hon hade fött får hon sms från ett nummer hon inte känner igen. Han är uppe i sin hemstad och hon berättar om det. Efter ett tag kryper det fram att han skickat det smset från en annan telefon. För att kolla hennes reaktion. Och han tycker inte att det är något konstigt med det.

* Han blir inbjuden till diverse saker. Vill inte komma.

* När han kommer förbi en kväll när även en killkompis till mig är med går han och lägger sig på soffan. Utan att knappt hälsa.

* De springer på min mor och syster inne i en butik säger han knappt hej och räcker inte fram handen och hälsar. Trots att hans tjej varje dag går ut med mammas hund. Utan sätter sig i en stol och suckar. Hävdar till sitt försvar sedan att i hans hemstad ingår det inte som ren hyfs att stäcka fram handen och hälsa.

* Han slutar under konstiga förevändningar sitt jobb. Klart underförstått att de inte vill ha med honom att göra efter 3 månader.

* Få hit sin polare på besök och jag ska ju givetvis vara med. Men det där med hyfs funkar inte. Jag kör det trevliga spåret. Till slut får jag en pratstund med polaren och gör en bra intryck. Vilket ju inte alls var meningen. Polaren kan uppföra sig. Hälsa trevligt och så där.

* Bokar in jobb uppe i Norrland i 3,5 månad i höst och förstår inte alls att han sätter sin tjej i skiten. Själv hemma med en bäbis och en 6-åring utan back-up.

* Ringer varje dag och undrar vad hon gör. Hon svarar tar hand om din son... som sätter tänder, är förkyld och inte sover alls. Vilket är rätt så sant.

* Meddelar att när han ska komma och hälsa på efter en dryg månad så ska han ha med sin andra son. Som har ett handikapp och kräver full tillsyn. Noll insikt i att de kanske har ett och annat att reda upp som vore läge att göra utan barn i närheten. Då heter det att hon vill hindra honom från att umgås med sin son.

* Ringer och undrar om tjejen kan betala resan ner för helt plötsligt har han inga pengar.

Sammantaget. Jag förstår inte vad hon ska ha honom till. Alls. Han är dessutom inte ens snygg. Utan mufflat på sig mer än lovligt. Som jag sa till henne en kväll.

Åh jag saknar inte din inredningsdetalj!

Vilken då?

Den tjocka buttra norrlänningen som brukar sitta och sucka i fotöljen....

Hon gapskrattade...

Popaganda

Så var helgen över. Nu kommer hösten på riktigt. Med allt vad det innebär.

Helgen som gick blev en fin avlutning på sommaren. Målet med helgen var popaganda och det var riktigt schysst. Kan ångra lite lätt att vi missade Belle & Sebastian i fredags utan valde att stå och dricka öl istället. Ytterst obegåvat och kändes just då som en alldeles brilliant idé. Annars var det bra både fredag och lördag. Även om jag erkänner att vi inte satt och hängde på området hela eftermiddagarna.

Inga större skandaler och inget nattsuddande i stora mått. Avslutade helgen med att möta upp Herr Strul igår eftermiddag. Igen. Lite lustigt det där. Men är som det är.. han har hängt med i rätt så många år nu. Och är sig lik. Fast på något sätt är det annorlunda. Men jag vet inte riktigt hur jag ska definiera det.

Lite knäpp..

Jag har pippi på att koka marmelad förresten. Så i år har jag gjort följande:

*rabarber med vaniljstång

*röda vinbär

*röd grapefruit med stjärnanis

*citron

*röda krusbär med vanilj

*plommon med ingefära

Det mest sjuka är att jag väldigt sällan äter marmelad..

Tjoho!

Imorgon kväll blir det huvudstaden igen. Men en massa rolig inplanerat. Som popaganda. Vilket jag verkligen ser fram emot. Blir sista besöket* till huvudstaden på ett tag men ska i vilket fall bli kul. På något sätt blir det roligare när jag är uppe rätt så ofta.

Så nu är ska väl bara packningen reduceras lite grann. Och en regnjacka slängas i. För vädergudarna ser knappast ut att vara på min sida.

Men jag lovar att kanske rapportera...lite grann i alla fall..

* alla har ju en tendens att yngla av sig... just i år av någon anledning. Men jag är numera en fena på små monster så det är lugnt. Fast det är ju så att var sak har sin tid.

Dagens bästa

Kompisens snubbe:
Vad gjorde ni igår?

Kompisen: Jo vi var på kräftskiva

Kompisens snubbe:
Jaha, vad åt ni?

Förresten

Varför slutar det att spöregna i samma sekund som man fått in sista hästen i stallet?

( okej det började regna igen sen men just precis då blev det uppehåll)

Äntligen

Är det dags för första träningen med Pållen på evigheter. Jag är superladdad även om det blir ett väldigt lugnt pass. Känns äntligen som att allt går tillbaka till det normala...

Måndag = skitdag

Alltså allvarligt. Kan det inte har varit så att oturen flyttats från fredagen den trettonde till måndagen den sextonde? För igår var det en riktigt skitdag. Kunde det gå fel så gick det?

Allt jobb som var planerat över helgen hade inte blivit gjort av flera olika anledningar. Sen att vara lite flexibel funkar tydligen inte på äldre män. Eller tänka längre än näsan räcker. Så jag hade ett par tjejer inne som skulle packamen tada det fanns inget att packa. Vilket jag fick skit för. Så klart. För det är alltid lättast att vara otrevlig mot mig. Utan att lyssna på vad som hänt. Och att det ärligt talat inte är mitt fel. Men om man börjar lyssna på mig i stället så kanske det blir lättare. Nåja summan var väl i alla fall i slutändan att jag har lite rätt. Sen hade alla testgrejer som jag gjorde för veckan blivit missfärgade. Bara göra om och leta efter vad som hänt.

Efter jobbet skulle jag iväg och shoppa med mamma i en paus under mitt tvättande. Med Volvon* som pappa hävdade att det minsann inte är nåt fel på. Så jag får köra den. Behöver jag tillägga att när vi skulle hem så startade inte biljävlen? Och han som hade lovat att han skulle ha med sig telefonen så han gick att nå hade åkt hemifrån just det UTAN telefonen. Sen flög han i taket när jag påpekade att jag INTE hade tid att hålla på och bogsera bil just den här kvällen. Till slut kom syrran och hennes snubbe** och vi fick igång den. Varpå gubbjäveln är så sur på mig för att jag inte kan lägga hela kvällen på att bogsera bil att han vägrar svara i telefon... Men jag fick ta i en annan bil. Och fick fixa tvätt och häst nån timme senare än planerat. Blev ingen tidig kväll om man säger så..

Följden blev dock att jag hann inte med all tvätt igår och fick gå upp 05.15 för att hämta tvätt imorse och får fortsätta att tvätta ikväll. Var det som jag hade tänkt mig denna dagen. Knappast.

Är jag imponerad just nu? Inte mycket.


* som i juni stannade mitt i stan och inte gick att starta. Varpå jag tyckte att verkstad är ju en br aidé. Ringde och fixade så vi kunde lämna in den. Men nej trots att jag fick order att göra det så gick det ju inte att göra så. Så bilen stod i en över en månad och sen hävdar pappa att det är något tillfälligt fel. Eller så var det bara varmt. Yeah right!

** gammal bilmek

Logik?

Ibland lär man sig saker… en av grejerna som jag lärt mig genom åren är att alla killar som jag träffar är oftast väldigt trevliga. Men efter att de lärt känna mig så blir dom konstiga. Det slår liksom aldrig fel. Så jag undrar givetvis om det är något som jag gör. Vilket det säkert det är.

Fast vissa förstår jag på något konstigt sätt hur de fungerar. Herr Strul är en av dom. Kan iofs vara det att jag känt honom så pass länge. Men jag kan numera förutsäga rätt så väl hur han kommer reagera osv. Det finns liksom en konstig Herr Strul logik. Som är rätt så solklar för mig. Träffade förövrigt honom när jag var uppe. Och det var som vanligt. På ett bra sätt.

Men sen finns det vissa som jag rent ut sagt inte fattar ett spån av. Unge hästkillen är ett komplett mysterium. Nu i sommar har han praktiserat att höra av sig och sen försvinna. Och jag ruskar på huvudet. Och fattar inget alls. Så jag blir nyfiken för jag förstår inte alls hur han tänker. Om han ens gör det. Inte för att jag har någon lust att göra något åt honom. Men vore lite intressant att få förklarat hur fasen han får det att gå ihop. Och jag förstår inte alls varför han hör av sig.

Men men..

Well, I guess it's about time... to stop trying to be nice since it obviously doesn’t work

Återvända till livet

Vissa saker fungerar inte på jobbet när jag är borta. Vilket är en aning mystiskt. Men nu så har jag fått tid att åka och handla. Så nu finns det espressokaffe och mjölk igen. Som ett elexir för själen.

För nu kan jag se min far utan att instinktivt tänka gubbjävel. Det är ju ett framsteg.

forts Censur... snälla...

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. I helgen fick jag fortsättningen på historien som jag inte vill höra. Att de fortfarande träffas.

För att de har så sjukt bra sex.


Så jag tror inte vi behöver spekulera i om han fick ha hennes strumpebandshållare på sig under akten...

STHLM-Snabb summering hitintills

Ikea*
Babyland*
Vin*
Sprit*
Utgång*
Trött*
Farfar*
Herr Strul*
Utgång nr 2*
Stureplan*
Trött*

Dagens projekt är bröllop. Inte helt fiffig uppladdning att komma hem vid 2 och blivit spritmarinerad...

Nu så

Är jag ledig. I en hel vecka. Kan inte ens försöka förklara hur skönt det ska bli.

Huvudstaden. Here we come!

Som ett brev på posten

Jag hade lite svårt att förstå hur jag kunde sova så mycket i helgen. Och har ändå varit så förbaskat trött. Men igår kom förklaringen. Vakande med rejält ont i halsen. Så jag jobbade några timmar igår och sen har jag dragit i bromsen.

Så nu ligger jag hemma i sängen.

Med en massa djur som trängs och har precis läst en bok som jag hittade under sängen. Hallonbåtsflyktingen av Miika Nousiainen. Så där lagom absurt finsk.

Söndag

Helgen blev lite otippat helt obokad vilket jag ärligt talat njuter av. Så jag har sovit mer än jag brukar. Hängt lite hemma. Fick till och med för mig att åka ner på stan och shoppa lite igår. Vilket i praktiken innebär att jag svor över allt folk som inte begriper att man kan se sig för där man går. Men men jag kom hem med lite saker som jag givetvis inte kunde leva utan. Som denna:



Annars så har ju råttan varit på herrbeök och det verkar som att det kommer bli valpar. I alla fall så har fröken börjat promenera bakom mig när vi är ute. Och börjar få lite mage. Väldigt sött.

Sen filar jag på ett längre inlägg.. om karlar eller bristen på dom. Eller hur konstiga dom som existerar är. Får se om jag kan få ihop nåt.

Vid liv

Det har varit lite hektiskt på sistone. Men inga stora händelser eller skandaler. Fick besök, det var supertrevligt. Flängt runt som en skållad råtta. Som vanligt. Och jobbar. Som vanligt. Och har en supervarm lägenhet...

Nu längtar jag efter lugn och ro.. rutiner. Och framför allt: semester. Ledighet.

Annars leker livet. Jag har ont i en visdomstand och är lite sur över det. Men jag har tokrosa naglar. Det är fint. Och på lördag kommer kompisar på besök. Och så har jag namnsdag den här veckan. Det ska givetvis firas med pompa och ståt.

Och sen har jag skurit mig på ena pekfingertoppen. Det gör ont.

Censur... snälla...

Vissa saker pratar man inte om. Det bara är så. Man kan behålla saker för sig själv. Det kan till och med rekommenderas. Så när en kompis släppte loss sin senaste historia eller vad jag ska kalla det, så hoppas jag innerligt att hon hittade på.

För man berättar inte att en kille man träffar vill att man ska använda en strap-on. På honom. Det är liksom alldeles för mycket information. Och gav min direkt en bild på näthinnan som gör att jag aldrig kommer att kunna se honom i ögonen. Och hon verkar inte ha dumpat honom.

Dagens diagram

Lördag 23.30

Fick jag sms:

Hello, läget en lördag som denna?

Jaaa jag fick kolla upp numret och det var den där unge killen. Bara typ 6 månader sen sist. Och hör av sig en lördag kl 23.30...Snyggt!

Sommar

Jag älskar värme. På riktigt. Bästa jag vet är när det är så varmt att jag kan sitta i skuggan utan att frysa. Det börjar närma sig det nu. Men nackdelen när det blir varmt är att min lägenhet blir hysteriskt varm. Vilket jag inte lider så mycket av så länge jag inte får besök. För då måste man ha kläder på sig. Men nu norpade jag med mig en fläkt från jobbet och den är inte så dum alls.

Jag tror att skälet att jag klarar värme så fint är att jag utan problem kan hälla i mig litervis med vatten per dag. Alltid något positivt med det.


Men nu har jag duschat efter att ha ridit i värmen. Och sitter hemma och njuter av en kall SOL. Det är sommar för mig.

Liiite nervös

Idag är det D-day. Dagen då någon ska få klippa mitt hår igen. Efter sista katastofen har det varit på utväxt. Idag ska det klippas och färgas eller nåt.

Och jag ska tillbaka till mig gamla frisör. Som jag bävar inför vad han kommer att säga. För tro inte att det ser okej ut nu. Icke. Ser väldigt konstigt ut. Vad ska jag skylla på? Bristande omdöme ( = UPPENBARLIGEN sant), att jag klippt mig på fyllan ( ren lögn), eller kanske en liten blond kommentar som va? ser det konstigt ut?

Oh well dagens i-landsproblem...

En bit på vägen

Är väl att erkänna när man blir ledsen. Men det är så jävla jobbigt..det är så mycket svårare än att bli arg..

Världens sämsta chef

Jag föreslog glatt att vi skulle ha sommartid på jobbet. I praktiken innebär det att vi börjar 7 och slutar 15.30. Så kan man springa de där 500 meterna till stranden och ta sig ett dopp och solstund efter jobbet. Eller som jag gör, kasta sig ut i skogen på en ridtur och komma hem med massor av myggbett.

Men lite sträng blick så fick jag personalen att nappa på idén. Vi började igår. Fungerar hur bra som helst förutom en sak. Igår kom jag själv till jobbet vid 9 och idag vid 8. Vaddå föregå som gott exempel??? Men igår kunde jag inte gå upp för jag hade så ont i huvudet. Inatt hade Huliganen vält ner min telefon så att batteriet hade hoppat ut. Då ringer inte väckarklockan. Så jag kan ju vara glad att jag vaknade 7 av mig själv.

Men ändå. Fan vad dålig jag är.

Längtan...

Just nu längtar jag efter lugn och ro. Det ser inte ut att infinna sig. Men jag hoppas på att få en dag nästa helg med en bok i hängmattan eller nåt. Känns som att det vore en väldigt god idé.

Men helgen dårå. Midsommar blev en lugn och trevlig tillställning hemma hos syster yster. Med systerdotter iklädd jordgubbsklänning. Sött värre.

Igår kom kraftprovet.. resan till Herning och World Dog Show. Väckarklockan ringde 2.15 och då var det bara att duscha mig och hund för att sedan föna ben och buklinje. Resan gick finifnt. Kompisen körde och jag slumrade tom till lite. Rent resultatmässigt var det väl ingen höjdare. Men jag har aldrig sett så många riesen på en gång! Snygga som fasen. Kan ju konstatera att hundar som blir BIS på Jönköpingsinternatinella utställning inte är direkt fula...

Men kul var det och kom hem med lite nya halsband och koppel. Fast idag är jag mer än lovligt trött. Vaknade vid 2 i natt av att jag hade ont i huvudet. Så den här dagen är bara att räkna bort. Just nu känns det en aning tråkigt att det inte blir någon längre semester i år. Jag har lite ont om dagar så... det blir till att anpassa till saker jag vill göra. Som Falsterbo nästa vecka. Hoppas på att kunna åka ner 2 dagar. Grand Prix dressyr med Anky är ju inte helt ointressant.

Men tänk om jag hade fått ligga en vecka i hängmattan och bara vila!

1-0 till Bullen

Jag satt precis och gjorde en ny spellista i Spotify. Min gamle gode vän Bullen klagade alltid på att jag och mitt X gillade så deprimerande musik.

Satt precis och kollade vad som kom med. Det ser inte så muntert ut.

Lugn och ro

Är det jag saknar just nu! Men nästa helg är än så länge helt obokad. Och det känns väldigt skönt. Nu blir det midsommar och i år blir det firande hos syster yster med familjen. Kan nog bli ganska bra trots allt.

Projektet med hästtransporten känns som en smärre katastof och pappa ringer och tjatar om det varje dag. Jag fattar inte hur jag ska hinna med allt. Men jag har försökt förklara för honom att jag är superstressad och dygnet har bara 24 timmar. Så när jag kommer ut till honom för att fixa med det så tycker jag inte att det är ett dugg mysigt som han gör. För mig är det ett nödvändigt ont som jag vill får gjort snabbt för att åka hem. Att han går och lullar hemma och spikar lite är för honom avkoppling. För mig är det avkoppling att få åka till stallet.

Och som det är just nu är jag trött och sliten efter de senaste veckorna.

Men men nu är det midsommar och jag ska försöka få allt klart. För på söndag åker jag till Herning på Jylland för att visa hund på den internationella utställningen. Avfärd hemifrån vid 03.30.

Veckans gris

Slutklämmen av helgen gick åt att köra 60 mil ToR för att hämta farfar som skulle på besök hit. Så där måttligt roligt men rätt så trevligt att få umgås ordentligt med farfar.

Däremot var mötet med min farbror och faster mindre trevligt. För vem fasen kommer på idén att komma in i köket, titta på mig och kläcka ur sig:

- Men vad har HÄNT med dig? Fan vad tjock du har blivit!

Jag vet att jag inte borde tagit åt mig. Men jag gjorde det. Sen kom kommentaren om att det är för att jag är tjock som hästen är/varit skadad. Vilket jag vet inte är fallet men det hjälper inte. Även om jag faktiskt vet att jag inte är tjockare än sist vi sågs. Men att de kör sig äckliga diet som påminner om Atkins. Så det handlar mer om min farbror och hur förbannat plump han är. Vill han gå ner i vikt genom att sitta och äta smörkuber till frukost så är det hans problem. Jag tycker att det är sensationellt äckligt men det upplyser jag ju inte honom om.

I vilket fall så blev jag ledsen. Tog illa vid mig. Och samtidigt väldigt arg. För vad ger honom rätten att vara säga så. Och varför säga så. För att slå ner mig i skorna? För att jag är sötare än vad han någonsin varit? För att han ska vara rolig? För att det är "tillåtet" att slå ner på mig för att jag kvinna? Eller vad handlar det om? Jag är arg och väldigt ledsen på samma gång. För jag såg fram emot att träffa dom. Det kommer jag aldrig mer göra. Och jag kommer att undvika dom för all framtid. För det är helt enkelt inte värt det. Synd bara att de fick reda på att jag tänkte resa upp till släktens sommarstuga i början av augusti. För kommer de dyka upp så åker jag. Jag har fått nog.

Det som gör mig mest arg är att jag hela mitt liv fått höra hur tjock jag är. Eller kommentarer om min vikt. Och tyckt att usch vad tjock jag är. Och fått ett bitvis väldigt dåligt självförtroende som jag fått kämpa med. Även om jag gjort saker och tagit mig för så har jag alltid känt att jag inte duger. Sen har jag kollat på bilder och inser att vad fan visst har jag aldrig varit trådsmal men inte fan så tjock som jag kände mig. Att oavsett hur jag än gör så duger jag aldrig riktigt. Mina livsval är fel, jag är för tjock, jag borde gjort si eller så. Sen gör jag som jag vill. Med en dåres envishet. Men det har inte varit lätt och det är inte det. Jag har tagit jävligt korkade beslut men jag står för det. Men jag börjar ledsna nu. Orken finns inte alltid där. Och i söndags drog nån bort mattan under mina fötter och jag föll handlöst.

Katter

Vissa saker förstår inte jag riktigt med mina katter:

- När jag tar fram datorn kommer lillkatten som ett skott och ska enträget kela. Eller hoppa fram och tillbaka med mellanlandning på min mage.

- Varför Huliganen lägger hårsnoddar i matskålen..

- Varför Huliganen lägger strumpor* i matskålen...

- Vad Huliganen har emot persinner** men accepterar fleecefilt som hängs i fönstret istället för persinner.

- Lillkatten älskar att bita sönder brev och annat papper i väldigt små bitar som hon spottar ner på golvet..

- Huliganen vill bara dricka ur vattenkranen. Sätter man inte på vattnet sitter han och slickar på den tills jag ger upp.

- Lillkatten älskar att ligga bland den rena tvätten. Helst riktigt nytvättad.

* jag gör mitt bästa för att hindra honom från att bryta sig in i garderoben för att stjäla dom..

** han klättrar i dom och för oväsen

Lobotomi

En av mina bästa vänner i stora staden har rätt så nyligen fått barn. Vilket jag nu skyller hennes intresse för bröllopet på. Hon måste blivit lobotomerad eller kanske fått en förlossningsdepression. Finns ingen annan förklaring.

Nä jag träffade henne och spanade in guldklimpen till unge hade hon köpt mig en present. En kylskåpsmagnet. Med Vickan och Daniel på. Men varför? Det är ju rent förfärligt.

Så jaaa jag är lite lätt allergisk mot det här med bröllopet. Visst jag kan tycka att det är kul att se vad de ha för kläder osv. Fast det tycker jag nog om de flesta stora evenemang. Som oscarsgalan och så. Men alla grejer? Finns ju tom Mazariner som är special edition för bröllopet.

Nåja i veckan begick jag ett fatalt misstag. Jag köpte duschcreme och hudlotion på Maxi. Mest för att det var rätt söta förpackningar och bra pris. Sånt som går åt. När jag kom hem upptäckte jag att det var Special Royal Wedding Edition. Förskräckligt.

Men tjejkompisen hade väldigt roligt åt det.

Lugn

Fröken var förvånadsvärt snäll igår. Och väldigt lugn i stallet. Stod inte och trampade runt en massa och skriker... trots att hon var alldeles själv inne.

Så jag tolkar det som att hon trivs med livet.

Lustigt

Varje gång jag varit i huvudstaden så blir jag sjuk när jag kommer hem. Den här gången går jag och brottas med lite halsont och rejäl huvudvärk.

Jag fattar inte hur fasen det är möjligt att det blir så här varenda gång. Gnäll gnäll gnäll. Idag tänkte jag se efter om hästen fortfarande är halt eller inte. Tänkte börja skritta henne igen. Kan bli livat.

så där lagom lyckat

Att behöva börja möblera om hemma. En måndag efter att först kört 60 mil och sen jobbat. Det är inte roligt alls. Just nu försöker jag intala mig själv att det blir fint. Bara det blir klart. Snart.

Galet

Just nu är det alldeles för mycket på jobbet. Men efter att ha dykt upp vid lunchtid har jag lyckats rådda runt det mesta och nu har lugnet infunnit sig. Jag inbillar mig på intet sätt att jag är oumbärlig. Utan snarare tvärtom. Kan inte vara så svårt att vara utan mig. Men tydligen är det så. Jag börjar numera titta strängt omkring mig och funderar på vad det är som är så jävla svårt. Hur man kan bli hysterisk och virra till precis allt. Men men.. bara att bita ihop. Från och med nästa gång jag är ledig ska jag skriva en LÅNG lista med saker som ska göra och hur man gör det. Den ska bockas i allt eftersom och när jag kommer hem ska vi gå igenom ALLT. Här ska det inte vara något otydligt ledarskap inte. Och inte förutsätta att somliga kan tänka själv. Världen fungerar uppenbarligen inte så.

Nåja helgen som gick då rå. Föga skandalös. Fick träffa lite kompisar, dricka alkohol, vara ute på krogen. Och visst ja. Träffade lite otippat Herr Strul. Intressant på nåt vis. Och trevliga killen spelade ut sig. Men nu är jag hemma igen. All work and no play. Som vanligt alltså.

Stress

Precis som vanligt så har allt sammanfallit med att jag ska vara ledig 2 dagar. Så nu är jag hysteriskt stressad och har massor att göra. Inte helt optimalt.

Regn

Det spöregnar idag. Men jag är lite glad. FÖr nu kan jag inte vara tvungen att åka ut och skura på min hästtransport. Som skulle fixas lite.. och nu ligger sönderplockad på pappas garageuppfart. Som pappa förväntar sig att jag ska pyssla med varenda dag. Han inser inte att jag har annat att göra. Som ärligt talat är mycket roligare. För när han börjar med något ska det vara så omständigt som möjligt.

Jag ska måla om en pall hemma. Jag köpte färg. Pappa är upprörd över att jag inte tänker grundmåla pallen. Jag försökte tala om för honom att jag skiter i det inte blir fantastiskt. Det är en pall från Ikea som kostar 100 spänn. Det går att köpa en ny. Och min prioritet är att den ska bli klar. Så nu har jag släpat hem den igen och ikväll ska skiten målas. För jag behöver min pall annars når jag inte saker. Så den kan inte stå ute hos honom i flera veckor. Så det så.

Sen förstod han inte heller varför jag skulle måla den svart. Näää.. för att den ska passa med mina nya stolar. Bara därför.

Saker att se fram emot

Jag kör rätt så tuff diet. Det går bra även om jag inte kan påstå att jag skramlar fram direkt. Men ibland får man ju ha saker som delmål eller så. Nästa vecka drar jag upp till huvudstaden. Vilket jag verkligen längtar sjukt mycket efter.

Så nu har jag köpt en flaska vin som ska med upp. En liten fin Pinot Noir från Nya Zealand som fick alldeles utmärkt kritik i munkskänkarnas tiding ( jaaa har en vinspecialist på jobbet) så min käre kollegan köpte en av de få flaskorna som släpptes på specialbolagen. Fru Räv har en bulle i ugnen så vin är förbjudet men Herr Räv ser även han fram emot 300 pix pinnen som vi ska korka upp när jag kommer. Han för att han ska springa Sthlm Marathon i helgen ( på äcklingt snabbtid misstänker jag) och jag för att jag varit duktig och fan behöver få ha lite roligt.

Enda som saknas är den där andra wine wankern som jag skulle tro finns på andra sidan atlanten då. Men vi kan ju alltid filma vår vinprovning som vi gjorde sist. Eller vinprovning som avslutades med Girl! Den som vågar.. prova Girl!

Dialekter

Detta är inte helt statiskt! Men jag hörde precis en snubbe med norrlänsk dialekt på P3 och kopplade genast ihop hans dialekt med kompisens snubbe. Som på sista tiden inte fått mig att hoppa jämfota och klappa händerna ( om jag NÅGONSIN ens skulle få för mig det) direkt. Han verkar att utan någonslags insikt anammat typen som mufflig masgris. Vilket innebär att han försöker psykologisera sina enormt långa utläggningar som i slutädan kan sammafattas som gris. Jag har valt att blunda och inte svara emot. Vilket sannolikt inte kommer att fungera fler gånger. Och jag är nog inte så söt när jag står på mig i diskussioner. Alltså undviker jag det. För jag kan nog vara lite väl vass, snabb och envis.

Men tillbaka till det där med dialekter. När jag hör norrlänska tänker jag på honom och känner hur jag svartnar i blicken. Just nu. Men det är lite roligt.

Göteborgska tyckte jag var lite irriterande innnan. Men efter bekanskap med väldigt trevliga göteborgare så kommer jag på mig själv att automatiskt bli lite glad när jag hör det.

Skånska som är för bred är definitivt ingen hit. Skåningar har en tendens att vara lite dryga och smått otrevliga. Och jaaa jag bor i Skåne så jag vet. Men skåningar är lite grann som öbor på nåt sätt.

Gotlänska förknippar jag med spritt språngade galna människor. Mest för att alla gotlänningar jag träffat faktiskt är det.

Hmm.. intressant är det. Jag får rätt ofta frågan var jag kommer ifrån. För jag har liksom ingen dialekt riktigt. Aldrig haft. Numera tror de flesta att jag är stockholmare men ändå inte.

jo förresten

Så är det en vecka sedan min tokdiet inför att jag ska till huvudstaden inleddes. Det går rätt bra även om det var lite trist i helgen. Men bara att bita ihop. Tanken är att hålla i tills jag drar upp dit och då får jag "leva" lite för att sen åka hem och köra diet igen.

Jag fick frispel på mig själv och bara bestämde mig att nu får det vara nog. Så jag har grävt fram ett par "skinny jeans" som var tajta när jag köpte som för en massa år sen. Jag ska i dom igen. Och det kommer ta tid och en massa kilon innan det ens är möjligt. Jag slutade kunna ha dom när jag bodde i stan så det är inte bara skåne jag kan skylla på. Det var nog på den tiden jag sprang. Så vem vet det kanske inträffar igen. Att jag börjar springa alltså. Men just nu är pulver som gäller. Bara. Och lite kaffe. Det går inte annars.

En kompis undrade hur det kom sig att jag fläskat på mig. Finns väl bara ett svar: jag har ätit mer än jag har gjort av med?

Dagens surfitta

1. Jag har inte barn. Jag är inte mamma. Kom inte till mig på jobbet och tala om för mig att mjölken är slut. Vad ska jag göra åt det? ( Dessutom stör det mig ÄNNU mer att jag har så pass mycket koll att jag kan svara med en uppgiven suck "titta i kylskåpet, det finns mer mjölk på hyllan").

2. Bara för att jag är av kvinnligt kön så innebär det inte att jag gillar att städa. I synnherhet inte efter slarvig karlar. Punkt slut. Gäller båda jobb och privat. Så när jag få ägna mig åt att diska om saker på labbet och plocka undan efter karlarna så blir jag sur.

3. Jag förutsätter att även karlar borde fatta att om man slänger en massa glasgrejer längst upp på en stor hög av disk så finns det en stor risk att saker går sönder. Och om det gör det så får man det stora nöjet att diska om allt ( vilket när jag påtalade det möttes av en ytterst förvånad blick).

4. När saker BÖRJAR ta slut så beställer man mer. Inte när det är helt slut.

Uppenbart hål i huvudet

Hur i helvete kan man anfalla och döda folk på biståndsfartyg på internationellt vatten? Sanslöst. Jag hoppas att det blir hårda konsekvenser för Israel.

Hmmm..

Med risk för att dra "alla" över en kam men varför saknar många av 80-talisterna ironi..

Hur man får mig att drömma om vääääldigt elaka saker

Söndag 06.24 sms från pappa

"Så sött! Bilen behöver tvättas, damsugas* och kollas."

Helt ärligt trodde han på fullt allvar att det fanns en chans i helvetet att jag skulle göra det efter det smset? Jag kommer i ren skär djävulskap inte åka ut till honom på väldigt länge. Så det så. I synnerhet inte för att dutta med nån biljävel. Finns biltvätt och dammsugare i stan. Vilken del i att ge fan i att höra av dig på tidiga mornar var det han inte förstod?

*jaaa han kan fan inte ens stava

Namne

Värsta äran måste ju vara att få en produkt på IKEA med sitt eget namn. Att identifiera sig med en hurts eller en matervara. Igår köpte jag stolar som heter som en killkompis. Jag flinade lite åt det. En tjejkompis har en hel serie med sitt namn just nu. Som hon muttra om att det kunde ju i alla fall vara nåt fint. Inte spräckligt. Vilket jag givetvis hävdar speglar hennes personlighet. Jag har ingen namne på IKEA så det är lika bra att passa på att retas så länge det går.

För övrigt blir nog köket bra när jag har fixat till lite. Huliganen provlåg de nya mattorna igår och de såg ut att få godkänt.

Jaaamenvisst

Nu är klockan 22:51 och jag är piggare än jag varit på HELA dagen. Det är fanimej skitdålig tajming. Igen. Förklarar min komamässiga trötthet när jag borde gå upp på morgonen.

Tydligen rolig

En killkompis och jag har ett litet spel. I stort sett varje samtal på telefonen inleds med frågan: har du gift dig? Eller har det hänt nåt kul? Och vi pratar i stort sett dagligen.

Idag var jag ju tvungen att påtala för honom att näää det händer inte så mycket kul hos mig. Och han borde ha upptäckt det. Jag har inga spännade dejter, springer inte på krogen. Sen när jag väl råkar hitta på grejer så inser tom jag att det kan bli lite roligt. Med tanke på att jag lyckas hamna i rätt lustiga situationer. In synnerhet när killar är involverade. Men annars. Nää rent ut sagt tråkig. Och mina karlhistorier sprids ju ut med nåt års mellanrum eller nåt.

Fast han hävdade att han tyckte att jag är rätt rolig. När jag ironiserar över mig själv och mitt liv. Eller spyr galla över att folk är galna... så det är väl alltid nåt. I dag var min stora nyhet att jag satt och läste ridsport och köpte nya orkideer till vardagsrummet. För att jag nog glömt att vattna dom gamla på en sisådär 4 månader.

och förresten

Så hatar jag begreppet fredagsmys. Får kalla kårar längs ryggen och blir lätt illamående.

Bitter gnällblogg

Det är måndag. Och jag försov mig. Klarade mig ifrån mitt annars helt värdelösa morgonhumör. Men ändå. Och på hundpromenaden imorse kom en kille fram och vill prata hund och jag var snäll trevlig och tillmötesgående. Reklam för hundvalpar kallas det. Kom till jobbet. Insåg att någon inte tagit med sig rena kläder. Alltså fick jag ha på mig ett par byxor som klämmer runt magen. Det är inte alls bekvämt. Och jag känner mig som en michelinigubbe i dom. Och nu känns det som att jag har hormonsvallningar så jag är varm och kall omvartannat. Så där lagom otrevligt.

Men det är måndag och snart kan jag gå hem. Eller rättare sagt åka till stallet. Och försöka skritta på överentusiastisk häst. Som inte alls vill skritta på tygeln och vara duktig. Mer springa med huvudet i vädret i sidled.. i galopp. Vi är inte helt överens om vilket som gäller. Igår tänkte jag att det går säkert med tränsbett. Eller hur? Det där med att folk säger att det handlar om att man ska kunna rida med alla bett har inte fattat nåt. För hon skiter fullständigt i alla förhållningar med tränsbett och biter sig fast och drar. Och hon ger sig inte. Det tar 45 min att få henne att kanske samarbeta. Så det blir kandaret. Och jag ska köpa ett kimbelwick eller pelham och rida ut/hoppa med. Hoppas att det går. Pessoa går ibland men hon gillar inte hävstången. Men kandaret går finfint. Men jag vill kunna rida på nåt annat.

Sen är jag trött på tjejkompisar som väljer fullkomliga stolpskott som pojkvänner. Och skaffar barn med dom. Och nu står där och undrar hur de ska göra. Jag fattar inte riktigt problemet. Har man en kille som håller på en kontrollgrejen så kommer det att gå åt helvete. Det är bara att lämna. Finns ingen annan väg. Om man inte vill hamna på aftonbladets löpsedel som ännu en kvinna som blir misshandlad/ ihjälslagen av sin karl. Och om en kille en månad efter att man fått barn ihop uppvisar en helt annan personlighet än förut så är det ett väldigt stort varningstecken. Bara är så.

Men men finns ju ljuspunkter i tillvaron. Hästen verkar vara bättre. Det är fint väder i Stockholm och skitväder här. Vem älskar inte att ha 8-10 grader varmt, regn och blåst i maj? Och syrrans unge verkar må bra. Den söta shettis/falabellan är såld och inte till mig. Jag har nog hittat en ny dressyrsadel som inte kostar en förmögenhet. Dessutom dammsög jag igår.

Igår konstaterade jag att min mormor som har flyttat ner hit har precis lika ocharmig personlighet som innan. Fast nu är det nästan roligt. Igår fick jag frågan från ingenstans om varför jag inte har barn. Snygg tajming. Jag skrattar mest. Men tänk om det var en stor sorg för mig? Jag förklarade lite kallt att i skolan lärde jag mig att man behöver en man för tillverka barn. Och jag har inte hittat någon som passar för ändamålet. Och att det inte är viktigt för mig. Att det är alldeles ypperligt att syster fixar det. Så kan jag skämma bort och låna lite då och då.

Men annars leker livet. På något alldeles underlig sätt så är det rätt bra ändå.

Så var vi sex igen..

en människa

två katter

tre hundar

Men konstigt nog så är det lugnt och stilla hemma. Kan bli intressant att se hur många enheter som har tänkt sig att sova i sängen. Men alla är supertrevliga individer och snälla. Så det går bra. Och jag tror att dom trivs. Yngsta riesenflickan som är tuffast av alla hemma kom precis och visade mig hur liten och söt hon är. Och hemskt gärna vill vara med. Men små väldigt söta viftningar på svansen. Det är lite bedårande.

För övrigt kan jag avslöja att Yoga på morgonen när man råkat bli bakis är en ren och skär plåga. Men jag gick dit och kommer aldrig mer göra om det. Yoga bakis alltså. Vaknade 4 med sprängade huvudvärk vilket inte var ett optimalt upplägg. Men men imorgon är det arbete igen och det ska nästan bli lite skönt.

Dagens I-landsproblem

Jag tänkte göra marängswiss idag. Den laktosfria grädden var slut på affären och det fanns ingen chokladsås. Suck.

Fel fel fel

Det är tydligen en falabella....bild kommer. Idag spöregnar det och igår insåg jag att min dressyrsadel är för trång. Känns inte alls billigt.

Lugnet efter stormen

Det har varit rätt hektiskt ett tag. Så jag är rent ut sagt trött. Lägenheten väller över av en massa saker jag borde göra. Och jag landar på min rumpa och sitter bara och tittar på eländet. Så nu är min förhoppning att jag vaknar med hejdlöst mycket energi imorgon bitti och pallar röja lite. Så jag står ut. Idag har jag gjort en massa viktiga saker. Skippat yogan för jag hade ont i huvudet. Promenerat med hästen och borstat henne. Klippt klorna på katterna. Varit uttråkad. Fastnat framför tvn. Knaprat salt pastiller från Pingvin som är rätt så fantastiska. Dom tar liksom aldrig slut. För så himla många går det inte att äta.

Men imorgon är det en ny dag. Med hovslagarbesök - igen och kvällen ska ägnas åt hopplektioner. Så att inbilla sig att det blir städat kan inte ens jag försöka övertyga mig själv om.

Och sen är jag kär. I en gräddfärgad minishettis som är det sötaste som jag sett.

Blödig

I förra veckan så ringde jag farfar och berättade att han fått ett barnbarnsbarn till. Och att underverket skulle döpas efter hans mor. Så när jag och mamma satt i trädgården och tog ett glas vin i kvällssolen och i luren på andra sidan hörde jag hur farfar började gråta av glädje. Varpå tårarna kom utan förvarning.

Det var fint.

Kassaskåp

Jag har missat lite Yogatillfällen för jag varit sjuk osv. Så jag försöker ta igen de som jag missat. Idag skulle det vara en lugn variant. Jag kan inte annat än undra var?

Matskålen

Ska tydligen konstant matas med strumpor och hårsnoddar. Då mår den finfint. Matskålen alltså.

Frågan är...

Om det är ok att köpa en shetlandsponny och stoppa in i syrrans trädgård. För det kom en flicka igår och klart att hon ska ha en shettis... som en liten överraskning när dom kommer hem från BB.

För man får ju ha häst i trädgården. Jag har faktiskt varit ihop med en kille som hade häst i trädgården. Så det så.

Ja ja alles klar!

Syrrans planering är fantastisk. Jag blev ivägskickad till Tyskland i måndags för att para hund. Insåg omgående att jag fick damma av min milt sagt ursla tyska. Men det gick. Ordförrådet lämnade lite över om man säger så. Men men... jag hann komma till stadens första rodell när syrran meddelade att tydligen var det dags för barnutskrämning. Så jag fick snällt åka vidare för att passa hundar.

Så nu får vi se om ungen behagar att hoppa ut. Jag satsar på att gå ut med vildarna och bada. Och slappa. För jag är ju såååå sysslolös närmaste dagarna. Eller inte alls.PUH!

Ännu mer vila

Veterinären kom på besök igår för att bedöma madame. Nu är hon inte halt precis överallt utan specifikt i ett ben. Så det har blivit bättre. Men nu "vet" vi att det är kotledsinflammation i ena fram men misstanken om att det kan beröra båda kvarstår. Så jag har valt att ta en kur med anti-inflammatoriskt till och mer vila. Sen får vi väl se.

Men mest anmärkningsvärt var att höra att stallägaren hade ringt till veterinären för att diskutera diagnosen på min häst. För något samband med underlaget kan det omöjligt vara enligt stallägaren. Som berättade om sina egna teorier för veterinären. Som tydligen fick förklara att hon inte kan diskutera patienter med annat än ägarna. Skulle väl tro att sanningen kan vara illa hörd. Det hela säger väl mest om stallägaren helt enkelt. Men jag har inte för avsikt att göra mig ovän med henne så det är bara att ignorera. Och le lite elakt.

Kaos

Tanken var att jag skulle bli moster i fredags. Men ser inte ut som att parasiten har några som helst tankar på att hoppa ut. Alla hundar har behagat att börja löpa. Så jag får uppdraget att åka till Tyskland nästa vecka och para hund. För syrran inser att hon faktiskt inte kan åka. Löptiderna innebär att hanhundarna är lite lätt utpytsade hos kompis till syrran. Vars egna hund börjar löpa. Så nu är det operation omflyttning av djur. Logistik issues alltså.

Lugn och ro? Vart då? Fattas bara att unge ska börja hoppa ut nu också. Fast absolut värst tajming är nog måndag nästa vecka. Så det lär ju bli då. Murphy's Law och allt det där.

Och förresten..

så är jag alldeles lysande på att fixa mat.. och gillar det. Så det är bara att fråga på om det önskas tips. Gillar mat som är lätt att laga, innehåller inte alltför många ingredienser men ska vara lite snygg.

Pizza

Det här receptet har jag snott från Elle mat och vin. Superbra men kräver att man har köksassistent. Jag brukar minska vetemjöl special och slå i lite dinkel. Självklart går det att fuska med pizzamix (rekommenderar maizenas) eller sån där på rulle ( finns i kyldisken)

Bästa pizzadegen
2–3 stycken (beroende på storlek och tjocklek)

Det här receptet kan halveras, men var noga med att inte ta för mycket jäst. (Hellre för lite.) Med bara lite jäst kan degen formas till bullar och vänta i kylen tills det är dags att baka ut dem. Har du ingen köksassistent så går det naturligtvis att knåda manuellt, men det är tungt eftersom degen ska knådas länge.

• 1/4 pkt jäst
• 6 1/2 dl vetemjöl special (+ extra till utbakning)
• 1/2 tsk salt
• 2 msk olivolja

Lös upp jästen i 2 1/2 dl ljummet vatten i köksassistentens degskål. Tillsätt nästan allt mjöl och kör i 2 minuter. Tillsätt resterande mjöl, salt och olja och kör i cirka 10 minuter. Lägg degen på mjölat bakbord och dela upp den i 2–3 lika stora delar. Forma varje del till en rund bulle och lägg i kylskåpet tills det är dags att baka ut dem. (Här kan de ligga i flera timmar om så behövs.)
Sätt ugnen på 250°. Kavla ut varje bulle på mjölat bakbord. Fördela påläggen och grädda i 12–15 minuter (eller enligt recept).

Potatispizza
Viktigaste här är att det inte är någon tomatsås. Pensla eller rinlga över lite olivolja på den utbakade pizzadegen. Lägg på tunt skivad rå potatis. Detta är grunden. Släng på lite färsk rosmarin, salt och peppar. Toppa med mozzarella...in i ugnen. Det är bra om ugnen är varm.

Klart! Jaaa det är sant.. och det blir gott.

Men om du ska lyxa till det lite så är kronärtskockor, lite fetaost och rödlök finfint. Tänk bara på att det blir milda fina smaker så att potatissmaken kommer fram. Det går slänga på lite ruccola efteråt.

Förresten så är den fantastisk kall. Så går alldeles utmärkt att ha på en buffe eller till det grillade. Vi hade med den på en kräftskiva och det var lyckat!

För övrigt

Så skulle jag vara superhälsosam idag. Och hela veckan. Men nu har jag hittat godisburken på pappas rum och han har åkt hem med en förkylning. Vilket innebär att nu letar jag anledningar till att smita dit och norpa godisar. Han kommer blir skitsur när jag har ätit upp hans godis. Men det är ju givetvis värt...

Helgen

Fredagen ägnade åt en massa viktiga saker. Som att mocka åt häst, gå långpromenad med hundarna och åka förbi systemet och handla vin. Sen kom jag hem och gjorde en stor potatispizza och klunka lite vin. Ganska skönt faktiskt.

I lördags smet jag ut till stallet och sa hej hej till min tränare. Hann träffa bästa hästkompisen och greja lite. Innan jag fick äran att hälsa på mormor som flyttade till stan i fredags. Intressant. Det var 3 år sedan jag såg henne och hon har gått ner 35 kg. Jag hade lätt kunnat gå förbi henne på gatan utan att känna igen henne. Sen bar det iväg med mamma och mormor för att köpa present till söndagens barnkalas. Och en lång hundpromenad i rask takt efter det. På kvällen bjöd jag in mig till mamma och lagade en finfin fisksoppa. Och somnade på soffan för att sedan komma hem och sätta igång en bröddeg. Så jag hade frukostbröd.

Sensationen inträffade i söndags när jag vaknande 09.08!!! Tänk kan inte minnas när jag sov så länge senast. Sen var det Yoga och barnkalas osv hela dagen..

Mina superenkla frukostbullar
1/4 pkt jäst
0,5 L vatten
mjöl
salt ( frivilligt)
kanske lite honung

Lös upp jästen i vattnet. Släng i vad du vill ha i. Tex linfrön, torkad frukt eller nötter och rör sen ner mjöl. Det ska bli en lös kladdig deg. Täck med plastfilm och sätt in i kylen över natten. Nästa dag: vakna, sätt ugnen på 225 grader. Klicka ut degen till bullar och grädda tills dom är klara.

Bra mjöl att använda är vetemjöl special och sen en massa roliga mjöl, som dinkel, durum osv... har man grova mjölsorter kan det vara bra med lite houng i degen för att få fart på jäsningen.

Filosofer

Hörde en diskussion med flickorna. Vad är värst? Parmiddag med ett annat par eller med 2 par.. tredje eller femtehjulet?

Teknikens under II

Pappa har en IPhone. Ny sådan. Idag kom han på att den ligger på ljudlös och hittar inte hur man sätter på ljudet igen.

10 sek senare visar jag honom knappen på sidan som man kan stänga av ljudet med. Avancerat, verkligen. Inte funderat på att börja läsa manualer för att lära sig hur saker fungerar?

Förresten..

Så var det inte specifikt frambenen utan typ hela hästen som är stel och lite öm överallt. Veterinären bekräftade min teori om vad som var fel. Vilket känns skönt. Att det i grunden är en frisk, välmusklad och sund häst men att det sannolikt är underlaget som tagit ut sin rätt. Så lite antiinflammatoriskt och ett par veckors vila, sen kollar vi igen.

Teknikens under

Igår stormade pappa in på jobbet som bara han kan. Det är tyst och lugnt tills han kommer. Oftast ringer han när han är på väg för att tala om att han är på väg. Gärna med en lång förklaring om varför han kommer till jobbet efter klockan 9. Antar att han har dåligt samvete för att jag är på jobbet vid 7.30.

Men igår så hade han problem. Hans telefon fungerade inte. Och datorn var tydligen paj. Högtalarna fungerade inte så han skulle låna min dator för köra Skype. Så jag fick uppdraget att fixa allt. Datorn hade han startat om osv..

Joo telefonen ( sån där bärbar grej) dårå. Batteriet var urladdat och den var lite konstig att försöka ladda upp. Vid en närmare undersökning så ser jag att han har tagit ut de uppladdningsbara batterierna ( sannolikt slängt dom) och stoppat i vanliga. Detta istället för att ställa telefonen på laddning. Fiffigt verkligen! Dessutom hade batterierna börjat smälta eftersom att han försökte ladda upp telefonen. Suck. Nåja jag spände ögonen i honom och talade om så här får han inte göra.

Dags för datorn. Det tog mig ungefär 1 minut att klura ut vad som var fel. Så jag frågade honom om han ville veta vad som var fel. Joo det ville han. Är du verkligen säker?? Jodå det vara han.

Han hade stängt av volymen på sina hörlurar. Det sitter en liten dosa på sladden som man kan ändra volymen på och den hade han vridit ner.

Begåvat inte sant?

Om man vill le lite..

Så kan man kolla in dräkterna här..


och när jag kollade att länken funkade hade de lagt till kalenderbilderna. Så flickor, trevlig helg. Fula var dom ju inte. Och nu menar jag inte dräkterna.

Äntligen

Så idag kör Yogan igång efter ett par veckors uppehåll och jag har sånt jäkla behov av det så att det är sjukt. Jag verkligen längtar. Idag börjar mitt nya liv ungefär. Förhoppningsvis bränner jag bort den jämngrå tjocka deppigheten och uttråkningen på en gång. Hoppar runt full av liv och kraft och tar itu med att plocka undan tvätten från i söndags.

Sen så ska det levas. Inte sitta apatisk hemma på kvällarna och stirra på den grå dumburken med en uppgiven min. Igår tog jag beslutet och bokade in veterinären till Fröken. Det har gått ett par veckor och hon är fortfarande halt. Så ska vi väl börja med att kolla vad det är. Mitt stalltips är kotledsinflammation.. ( veterinärens tips är överansträngning-same shit different name) Vilket jag genuint HATAR. För jag har bara mig själv att skylla för det. Inget annat. Jag skulle försökt variera underlag alternativt börjat att febrilt leta stall tidigare när jag tyckte att underlaget var dåligt och inte åtgärdades.

Men idag. Värsta Yogan blir det. Ska boka in fler pass på en gång. Ska bli alldeles lysande.

Danskar..

Skakar uppgivet på huvuudet. Först begränsar de antalet öl och nu får man bara dricka starköl under lunchen. Läs mer...

Men för HELVETE!

Att hävda att ens 16-årige son är oskyldig till våldtäkt är en sak. Att tipsa uppdrag granskning om fallet är en annan sak. Men att anmäla programmet till granskningsnämnden när resultatet inte blev som man ville är rent ut sagt sanslöst. Att skylla på ett tvprogram för att sonen efter sitt straff blir omhändertagen enligt LVU när sonen är dömd 2 gånger för våldtäkt är sanslöst.

Om sönerna blivit trakasserade och fått sin karriär som "musiker" förstörd på grund av sin blogg borde väl rimligen vara sonens eget fel. För det krävs inte stora kunskaper i att söka på nätet för att få tag i information. Någonstans får det sunda förnuftet råda. Och det verkar inte finnas hos den här familjen alls. För var har skammen tagit vägen? Att ens komma på tanken att låta sonen gå på skolavslutningen när han har BESÖKSFÖRBUD mot en tjej i samma klass saknar allt vett. Att som vårdnadshavare låta honom riskera brott mot besöksförbudet är rent ut sagt skandalöst.

Förnekelse är farligt. Och ingenstans nämns flickorna. Bedrövligt.