lördag 29 november 2008

Dagens tröst

Elle

Damernas Värld

Godispåse och en stooooor kopp te...

Råkade i ett svagt ögonblick lova att vara fyllechaffis/hundvakt. Så är det att vara snäll och lite blödig. Då sitter man där en lördagkväll...

fredag 28 november 2008

Youngblood



så när killar säger att de spelar hockey... så väntar man ju sig minst det här...

onsdag 26 november 2008

Jaha och jag som var nöjd att hästen gör byten...

Världens bästa barnvakt

Kompisens son var på besök häromdagen. Sonen som är rädd för allt inklusive katter. Inom en halvtimme sprang en överlycklig unge runt med en lila katt efter sig. Som travade efter och undrade vad sjutton ungen pysslade med. För HÄR är jag ju.. den söta katten som bara vill bli klappad..

Dagen efter hade sonen på dagis glatt berättat att han hade lekt pjätt* med en katt. Dagispersonalen var lite skeptisk och frågade mamman. Som bekräftade att jooo dom lekte pjätt. Och sen låg katten på rygg på golvet och blev klappad på magen.

Sammanfattningsvis så är Huliganen inte som alla andra. Finns både positiva och nagativa sidor. Jag sover just nu med vattensprutan i sängen för han hånglar med lampan på nattduksbordet och väcker mig.

* skånska varianten av ta fatt

tisdag 25 november 2008

Brutalt ärlig

Senaste tiden har jag läst en blogg som utan tvivel roat mig för att tjejen som skriver är brutalt ärlig och rak. Även om jag inte har en brukshund och inte kan hundträning på det sättet. Framför allt skulle jag aldrig i hela mitt liv få för mig att skaffa en malle! Men all jävla respekt till Mia för hennes rakhet när det gäller den hundrasen. Och när det gäller hundträning.

Jag blir allt som oftast irriterad på människor som tror att alla hundar är små gulliga leksaker. Så är inte fallet och det är inte alltid fel på hunden. På sätt och vis kan jag ångra att jag har en liten hund för hon tar en plats från en stor hund. Eller i mina ögon en "riktig hund". Sedan är det bekvämt med en liten hund som jag kan ta med mig överallt och ingen har några "issues" med. Och hon är kul och bedårande på alla sätt och vis.

Men en riesen är en riesen. Det går inte alls att jämföra en dvärg med en riesen. Att ha en dvärgvalp är en "walk in the park" jämfört med en riesen. Riesen är periodvis aspestiga men man har igen det. Så någon gång ska det bli en riesentik.

måndag 24 november 2008

Cynisk

Att det kan bli en nyhet förundrar mig. Men visst är han lite lik Olof Palme?

söndag 23 november 2008



Hörde den när Anna Ternheim spelade på P3. En av de viktigaste låtarna för mig när jag växte upp och den håller än.

Vid liv

Igår hörde han av sig igen. Lite som gubben ur lådan. Herr Strul som varit oåtkomlig sen i våras. Jag blir inte ens förvånad längre. Jag vet att det går ett tag sen kommer han att höra av sig. Bara så där. Som att inget har hänt. Jag blir inte ens arg längre. Men det är lättare med honom på 55 mils avstånd.

lördag 22 november 2008

Terrorism

Sms från en kompis:

På väg till Oslo över helgen. Hamnade i barnkupé..

Efter en stund kom nästa:

Nu försöker de sjunga Linda Bengtzing..

Förvirrad

När vet man om en kille är intresserad? Var går gränsen? Jag har aldrig varit så bra det där. Den här killen är bra. Alldeles för bra faktiskt. Det är i alla fall vad jag kunnat utröna en av de där killarna som man springer på alldeles för sällan. Som har fötterna på jorden, humor, lite lagom blyghet, stadig och trygg utan att verka mesig eller tråkig...

Fast egentligen spelar det ingen roll. Han är åt helvete för ung. På riktigt.

Uppdaterat: det var en ulv i fårakläder...

fredag 21 november 2008

Kortslutning

Har väderguden tänkt fel? Det här är för FAN skåne... det snöar INTE här! I skåne blåser det och regnar hela tiden.. men snö?? Nej, nej det är till för andra delar av detta land...

Dilemma

Så jag läste det här...

Liksom rätt så intressant att se vad det kommer för kommentarer. Jag kan förstå tanken bakom varför hon blev arg... absolut... Men varför på tjejen och inte på sin man? Mannen är ju den som har svikit henne. Vem tjejen är spelar väl ingen större roll? För var det inte hon så det ju varit någon annan?

Jag var ju sambo en gång i tiden och fick efter flera år reda på att han hade strulat till det med en tjejkompis til mig. Visst jag hade svårt att förstå varför hon ville umgås med mig när hon hade pippat min kille. Jag skulle ju gärna undvika det om jag varit hennes skor. Men det är väl ett val man gör. Jag blev rätt så förvånad för så fantastik och trevlig är ju knappast jag att hon var tvungen att umgås med mig. Men när allt kom fram var hon enligt gemensamma vänner ganska nervös. Fast det hon missade är att jag skulle aldrig nedlåta mig till att någonsin mer i mitt liv ringa henne. Eller skälla ut henne. What goes around comes around. Hon kommer ALDRIG att känna sig bekväm med att sitta i samma rum som mig.

Ärligt talat

Viss skånska är bara horribel. Finns inget snällt alls att ens komma på när vissa pratar. Och neeej då tänker jag inte på Caroline Gynning utan bredare skånska. Jag kan inte låta bli och tänka på hur fan sådana låter i sängen. Jag misstänker starkt att det kan ha något att göra med att jag inte dejtat sen jag flyttade ner. Kan jag skylla på det?

Att jag under min exil från skåne kom att få en allergi mot skånska killar. Fast det stämmer ju inte det heller. Jag har ju onekligen haft ihop det med några skåningar i mitt liv. Fast de är vid närmare eftertanke snarare undantaget än regeln. Det var med andra ord inte alls smart att flytta till skåne. Alls.

torsdag 20 november 2008

Long time no see

En av de gamla förmågorna hörde av sig i veckan.

Han den där som jag aldrig kunnat nämna för att han har sina saker hemma. Som det där med ring på fingret och så... som jag aldrig sett som mitt problem. För det är hans val. Men som det som är förbjudet kan ju bli väldigt kul. Ju mer förbjudet desto roligare. Det var ju det som var poängen. Och det var en väldigt nyttig läxa som jag inte kommer göra om. För när man väl har sprängt gränserna kommer de inte tillbaka. För man vet hur lätt det är att hitta på dumheter. Och det är inte bra när man har en "partner in crime" som nappar direkt.

Men lite då och då så hörs vi av och det var fin tajming nu i veckan. För ibland behöver man bara lite bekräftelse för att få tillbaka gnistan. Den där extra lilla glimten i ögat.. bara på tanken att ha det finns minsann kvar. Men ses? Vet inte om det någonsin kommer att vara en så värst bra idé. Så länge jag inte har lovat någon annan något i alla fall.

Att rensa ut

Jag kände att det blev dags att lämna och gå vidare. Jag vill inte känna att jag sitter och censurerar för att vissa läser och kan ta illa upp. Att jag sitter och håller inne på sakerna som jag vill få ur mig. Poängen med bloggen som ett lufthål försvann.

Så nu kanske jag blir lite gladare och återfår mitt självförtroende. Man kan ju alltid hoppas. Sista tiden har inte varit så värst rolig. Men det här är ett litet steg mot nya tider.