Keps eller mössa är frågan

Jag var hos frisören igår. Det gick inte så bra. Vi kom överens om att håret skulle klippas av vid axlarna och klippas upp lite.

Reslutatet blev katastrof. Kan man säga. För nu har jag kort hår som jag inte ens kan sätta upp. Det där med att jag påtalade att det MÅSTE gå att sätta upp fattade tydligen inte frisören. Behöver jag säga att jag genuint HATAR det? Det där med att du kommer att vänja dig biter inte på mig. Jag trivs inte alls med det. Inte någonstans. Oavsett vad alla andra tycker så HATAR jag det. Jag skiter fullständigt i hur andra tycker att jag ser ut. Jag vill trivas. Det gör jag inte. Jag har inte någon lust att behöva styla håret på morgonen för att åka till jobbet och sätta på en mössa. Och nu är det en frisyr som jag inte kan göra ett piss åt. Hårspännen har nämligen en tendens att inte sitta fast i mitt hår. Och jag gillar generellt inte stylingprodukter. Massa klegg i håret i och sedan ridhjälm på är milt sagt ofräscht. Och jag använder ridhjälm typ 6 dagar i veckan.

Så mitt humör är milt sagt dåligt.

Dagens mission är att köpa en keps eller mössa som jag kan stå ut med tills det växt ut. Vilket sannolikt kommer att ta minst 6-12 månader.

Bitter? Som FAN!

Huliganen står på charmen

Huliganen är en rätt så charmerande katt men även rätt så hemsk. Det hänger liksom ihop det där. Matte står högst i kurs och han har ett enomt behov att få vara med matte. Men igår steg tydligen en killkompis i graderna. Igår visade Huliganen hur söt han kan vara när han låg på rygg i kompisens knä och totalt avslappnad blev klappad på magen. Det var så att kompisen var tvungen att kommentera det hela.

Givetvis var det en uppmärksamhet och utmaning som Huliganen inte kunde motstå. Omgående börjde han visa varför alla lampor och blommor på fönsterbänkarna sitter fast. Ordentligt med dubbelhäftande tejp under till och med. Han jamade högt och försökte gunga loss lampan i fönstet med framtassarna. Så där som bara han gör. För att sen galoppera omkring med en strumpa som han stulit från mattes strumplåda.

Sån är han. Huliganen. Man kan ju inte anklaga honom för att vara diskret.

Tecken

Ett tecken på att jag numera bor i en jävla håla är att ingen av de filmerna som jag kan tänka mig att se på bio kommer hit. Vilket blir den uppenbara anledningen till att jag så sällan går på bio. Plus att det förklarar flickorna på jobbets uppenbart bedrövliga film och musiksmak.

Det finns åtminstonde 2 filmer jag vill se. Den ena går bara med svenskt tal och klockan 16.. säger väl en hel del? Inte för att jag har jättemycket emot barn. Men ska jag gå på bio utan ungar så vägrar jag att gå på barnföreställning. Den andra verkar inte ens planeras att komma på bio här.

Så förutom att det är bedrövligt utbud av spelningar så finns det fasen inte ens ett vettigt bioutbud. Och sen undrar folk hur jag i hela friden kan sakna huvudstaden. Inte så svårt att göra det vissa dagar.

Men varför?

Igår blev en synnerligen seg dag. Som kändes som att den gick i slowmotion. Men till slut fick jag äntligen ta mig hemåt. Hästen fick en vilodag och jag fick en hemmakväll. Men en tjejkompis som kom förbi med kladdkaka. Ganska bra att jag provade min tävlingskavaj EFTER kladdkakan för annars hade jag inte fått någon. Visst så illa var det inte.. men det är några kilo som måste bort. Men dressyrkavajen gick i alla fall att knäppa. Till skillnad från hoppkavajen. Som var lååångt ifrån knäppbar. Fast å andra sidan så kommer jag nog ihåg att det var astajt när jag köpte den och jag kunde inte ha den sist jag var ute ( typ snart 2 år sen). Men det blir i alla fall en anledning till att leva hälsosammare. Vilket jag faktiskt sedan en tid* tillbaka göra. Men nu få finns det ett litet mål i alla fall. Som jag förträngt i flera års tid. Så nu har jag nån månad på mig. Sen ska jag i tävlingskläderna. Alltså ska jag denna veckan preparera för att börja springa igen.

Nåja till gårdagskvällen. Jag fick en bunt filmer av en kollega förra veckan och igår när det bara var OS på tv så kom jag på vi kunde ju kolla på nån. Så i med Sommaren med Göran. Sen satt jag och vred på mig hela kvällen. Varför varför måste det vara så förbaskat pinsamt hela tiden?? När en svensk film ska vara rolig så satsas det direkt på mer eller mindre pinsamma situationer. Lite lätt buskisvarning så där. Så nej Sommaren med Göran får inte godkänt som svensk romantisk komedi. Alls. Jag var tvungen att springa och kissa flera gånger bara för att slippa se eländet.



* endast skryt.. men började faktiskt på Yoga förra veckan

Godmorgon

Idag är det måndag. Vi konstaterade precis att nästa vecka är det sportlov. Tiden går så gräsligt fort.

För några minuter sen ringde min far. Jag är ganska trött idag för att jag satt och tittade på gamla avsnitt av Mad Men till 1.. vilket inte är så värst begåvat när man ska upp och jobba dagen efter och inte ägnat helgen åt att sova en massa.

Det är en aning facinerande hur vissa saker helt plötsligt får högsta prioritet och fullständigt avgörande för honom. Som idag. Så ringer han och frågar mig varför syrran inte har hämtat tidningar* hemma hos honom. Hur i hela friden ska jag veta det? Och sedan när blev det en superviktig fråga som bara måste tas upp just precis nu? För att sen förhöra mig om hon jobbar. Som suckar åt mig när jag föreslår att han pratar med henne själv.

* syrran har hundvalpar och det går onekligen åt en del tidningar då

Fredag

Tänka sig

Idag har jag varit duktig. Det sensationella har inträffat! Jag har tvättat. Tänk att något så enkelt kan vara så jobbigt. Nu har jag i alla fall släpat klart och samlar kraft för att klä på soffan sitt överdrag.

Rena lakarn i sängen, Råttan badad och en bröddeg på jäsning. Känns ganska skönt trots allt.

Dum

Igår åkte jag förbi mamma & plastis efter stallet. Tog några glas vitt.. på tom mage. Kollade på Skvalan och traskade hem. Utan att äta så mycket som en brödsmula. Idag skulle jag tvätta kl 7... då hade jag så ont i huvudet att det var en plåga att gå till badrummet. Och jag behöver desperat tvätta. Stenkorkat. Faktiskt. Nu måste jag klä på mig och gå ut med Råttan och köpa mjölk. För jag måste ha kaffe och det går inte utan mjölk. Råttan är dock cool. Hon har inte visat en tendens till att vilja gå upp. Joo och sen måste jag försöka att få en ny tid i tvättstugan.

Note to self. Ingen alkohol utan mat. Kom nu för faaan ihåg det!

Symboler

Jag skulle tro att det grundade sig från ett visst avsnitt av På Spåret på tv.. för häromdagen kom pappa och frågade en sak:

Daddy:

Alltså, jag måste bara fråga? Jag fick ett tecken i ett mail och jag fattar inget!

Jag:
Tecken?

Dadday:

jaaa ett sånt här ( sätter sig ner och ritar på ett block och visar stolt upp)

Jag:

Ser du inte vad det är??? ( tror att han skämtar)

Daddy:

Näää jag har faaaan ingen aning..

Jag:

Men prova att vända blocket då?

Daddy efter att ha vänt blocket:

Nääää ingen aning..

Jag (nu förundrad):

men ser du inte gubben?

Daddy:

Vilken gubbe?

Jag:

Det är en gubbe som ler och blinkar åt dig..

Daddy:
AHA... visste ni vad det är alltså?

;)

Snöhelvete

Jag är inte så lite deppad just nu. Den här vintern tar knäcken på mig. Så när jag fick höra nyheten att man förväntar sig att vintern håller i sig mars ut kändes det som att dra ner en svart rullgardin.

För det är ju så att i andra delar av Sverige är man van vid snö. Det finns plogmaskiner och snöskyfflar osv. Så det brukar gå att ta sig fram. Här existerar knappt sådan lyx. Vilket innebär att trots att det inte står några bilar parkerade på gatan så kör plogbilen bara en smal remsa i mitten. Och nu är det fullt av vallar med tung snö och därefter ännu mer snö. Summan av det är att det inte finns någonstans att parkera. Dessuotm blåser det här. Så när man pratar om snödrev så innebär det i praktiken att helt plötsligt kommer det en vall mitt på vägen som kan vara mellan 10 cm och 1 meter hög... jaaa mitt på vägen alltså. Det är inte så kul och en aning svårt att ta sig igenom.

Så det är lite drygt just nu. Men det mesta. Hästen har fått en veckas vila.. iofs välförtjänt men också beroende på att vi har haft så pass dåligt väder att det är en dålig idé att ge sig ut kvällstid. Så det har blivit snabbmockning på lunchen.

Det finns väl glädjeämnen som man kan le åt iofs. Som att Depeche var alldeles fantastiskt bra. Och väldigt roligt att ha sett. Även om det är något av en nostalgi. Men ändå. Jag har alltid velat se och det har inte blivit av. Förrens nu då. Stockholm var annars ganska lugn tillställning. Men trevligt att inte vara tokbakis och supersliten efteråt.. även om jag visst varit trött. Men i rimlig nivå.

Igår satt Råttan i bilen en stund. Och festade på att moffa i sig ett paket lufttorkad salami som INTE var avsedd för hennes mage. Och avslöjade sig direkt dessutom. Såg väääldigt skyldig ut..