Rim och reson I

Det har ju varit lite väsen i ridsporten på sistone...

Dels så var det en hel del dopingfall i OS. Sen har vi haft ett fall som det kom beslut på nu. Jag tycker att det är det är vettigt att det kommer till en diskussion. För någonstans har det börjat gå fel. Läs om domen här. Hur kan man som tävlingryttare åka in med hästarna på klinik närman i stort sett är på väg ner till en nationell tävling. Det finns inget att skylla på. Är hästen inte fräsch så tävlar man inte. Idag gör man inom ridsporten en hel del behandlingar på hästarna för att förebygga skador och korta läkningstiden. Men någonstans borde det ju finnas en tanke på att visst kan man behandla hästarna. Men om jag får upprepade skador på mina hästar kan det ju vara något fel på min träning. Eller så har jag en häst som inte klarar av vad jag vill rent fysiskt. Idag har det blivit en trend att vissa ryttare köper en häst, rider den tills den går sönder, får ut försäkringspengarna, köper ny häst som till slut går sönder. Och så fortsätter det. Det handlar kanske inte om ryttarna i toppsiktet men de strax under.

Om du ska ha en häst att går alla årgångschampionaten så måste du hela tiden ligga i fas med utbildningen av hästen. Du har inte tid för skador. Resultatet är att många hästar som ligger bra till som unghästar inte håller sen. Det gäller givetvis inte alla men många. Äntligen börjar diskussionerna komma upp om hur du ska få din häst att hålla. Jan Brink är faktiskt en ledstjärna i att prata om hållbarhet.

Jag kan skriva spaltmeter om ridsporten. Hur det i många fall är föräldrarna som har det stora hästintresset och vill att döttrarna ska bli fullfjädrade tävlingsryttare. Men tjejerna har inte drivet. Inte tillräckligt stort tålamod och jävlar anamma för att orka. För det är en livstil som du lever med 24 timmar om dygnet. Så nu står flickorna där med fina hästar i stallet men tycker inte att det är speciellt kul att tävla. Eller så känner de så stor press att de inte orkar prestera. Och föräldrarna vill så mycket. Köper så fina hästar och har höga krav och förhoppningar. Men någonstans blir det en härdsmälta.

Pengar. Det går inte förneka att det kostar massor av pengar med hästar. Alla har inte råd att ha en egen häst. Jag tror att många ungdomar idag inte förstår hur mycket pengar det handlar om. Vilken björntjänst deras föräldrar gör dem. Flera av mina hästkompisar har liksom jag i hela livet haft drömmen om hästen med stort H. Som någonstans runt 30-års åldern gett sig fan på att nu är det dags. Som längtat så mycket att det är värt allt. Det är där vi hittar många de som står inackorderade i stallen och lägger ner i stort sett varenda krona på hästen. Men att skriva en stor artikel i ridsport om en av de kommande dressyrryttarna med rubriken att det går att lyckas utan en massa pengar, för att sen inse att tjejen har 2 hästar, lastbil och föräldrarna köpt hästgård. Då är det för fasen inte utan pengar!! Utan pengar är när man sköter hästar och jobbar extra för att få rida...