Att försöka gräva fram kläder till begravning. Som mamma sa Du måste ju inte ha svart... men du har ju mest svart på dig så varför bryta trenden på en begravning...
Just nu. Mest deppig inför det. Går liksom att inte tänka på det annars. Men det blir så påtagligt nu. Känns så underligt. Kan inte tänka mig att alla kommer att samlas igen någonsin. Om det inte är en ny begravning. Och då är ju risken att det blir min far, hans bröder eller deras fruar. Inte alls okej faktiskt.
Men är ju så att vi alla förr eller senare kommer att dö. Likväl som att vi föds så kommer vi att dö. Förr eller senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar