onsdag 13 oktober 2010
Små ministeg..
Men hoppningen börjar kännas bättre. Planen är att hoppa över så små pinnar så länge att jag ruttnar på det innan jag höjer. Självförtroendet och känslan ska finnas på plats innan vi höjer. På riktigt. För planen för mig är att jag ska vara så säker att jag verkligen rider. Sen ska det blir stort. På riktigt. Men har man inte hoppat på många år så får det ta tid. Men det går jävligt mycket bättre. Faktiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Interessant. Älskar hoppning. Stämningen. Actionen. Men tyvärr har jag blivit aningens fegare med åren när det gäller höjder o tempo. Vette tusan om jag skulle klara att "höja ribban" för tävling igen
Hur är din häst att hoppa?
Egentligen rätt så enkel. Svåra är att hon kan bli lite stark och dra iväg ( bestämmer ju gärna själv) och jag har inte hittat någon betsling som verkligen fungerar. Men annars är det mest att styra och stötta. Hoppningen är ju hennes starkaste sida.
( Hoppade in hennes syster som nu gått SM och hennes mamma gick höga klasser med placering. Och hon är efter en hingst som gått internationellt med Marco Kutcher.)
Skicka en kommentar