Mitt gamla strul hörde förresten av sig härom veckan. Bara så där. Är väl 2 år sedan sist. Han är lite rolig den där. När jag minst av allt väntar mig det så hör han av sig. Och sedan är allt som vanligt. Han hotade med att komma förbi här nere. Vilket jag tog som lika sannolikt som att månen trillar ner. Vilket visade sig stämma. För annars skulle han typ stått på Kastrup och mött mig...
Får väl se om vi ses när jag kommer upp till Stockholm. Den dagen den sorgen. Däremot var det kul att höra hur det var med honom och få en uppdatering.
Han är precis lika hopplös som förut... men han har sin charm antar jag. Är ju bara tio år sedan vi träffades. Så vi känner varandra vid det här laget kan jag konstatera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar