Ledig

Eller vad det nu heter... innebär attt vi ska jobba på projektet hästtransport hela helgen. Typ. Det är vansinnigt tråkigt. Men blir rätt fint. Då blir jag av med en ursäkt för att inte tävla hästen..

Jo men så att..

den här veckan flyger ju iväg. Inledde måndagen med smärre drama i stallet. Intressant sådant. Kan säkerligen bli påföljer framöver. Trodde jag skulle få skulden för att jag inte tyckte att det var lämpligt att följa med ut på rejäl uteritt ( Läs cantra) med 4åring häst som blivit riden i knappt 4 månader... rent ut sagt vill jag inte ha med en 4åring som knappt går att styra i rejäl galopp. Ärligt talat är jag djupt förundrad över att ägaren ens kom på tanken. Men men man är ju olika som tur är. Min träningsvärk börjar i alla fall släppa nu. För det fick jag ju så klart.

Bloggtorka

Vilket mest beror på att jag lyckades uppdatera explorer och nu funkar inte Publish Post knappen...

Lunch

Det finns en lunchrestaurang här i närheten som jag får veckans meny mailad till mig. Förändringens tid har kommit även dit. Förut fanns det fantastiska beskrivningar av maträtter. Som exempel härlagade pannbiffar med ångande nykokt potatis med ättiksgurka därtill om man önskar. Vi hade rätt roligt åt alla beskrivningar. Funderade starkt på att anlita kocken för att beskriva våra produkter.

Men nu måste de ha bytt kock för nu finns det inga roliga beskrivningar. Och all mat låter sensationellt tråkig. Och är det förvisso. Varje vecka finns det ett a la carte alternativ på menyn. Den här veckan är det: Stekt ägg, bacon och stekt potatis. Allvarligt? För nästan 80 spänn?

Jag menar hade de slagit till med en beskrivning i stil med: Ekologiska närodlade steka ägg med hängmörad bacon från Brunnbygård och stekt färsk Bjärepotatis hade de kanske haft en chans att komma undan med det!

Är det bara jag men förväntar man sig inte att a la carte ska vara en aning mer spännande än ägg, bacon och stekt potatis? Låter som en menyn från en sunkig amerikansk diner med djurhuvuden hängade på väggarna med budweiserflaggor i taket...

Matt

Måndag och jag känner mig som en sur Garfield. Ville bara dra täcket över huvudet och somna om imorse. Helgen var helt ok men gick för fort som vanligt.

Dagens dilemma. Får man tröttna på sina vänner?

Veckan som gick

Tiden bara flyger förbi...

Nåja påsken ägnades mest åt att hjälpligt pyssla med projektet renovering av hästtransport. Någonstans ågrar jag mig att jag inte lämnade in den på verkstad. För när pappa kommer igång så blir det totalrenovering. Varenda skruv och mutter byts. Och tar en evighet. Och jag skulle behöva använda det... men men..

Blev väl lite sisådär med projektet med tanke på att ena handen var en aning mindre brukbar. Men det har läkt i hop fint nu tack och lov.

Sedan har jag hunnit rida en markarbetesträning som gick hyfsat trots att jag inte hade en bra dag alls. Dessutom fick vi ju en välkommen värmebölja som i kombination med debut i gräshage gjorde hästen allmänt lat. Men nu när kylan har återkommit så är hennes vårtrötthet som alldeles bortblåst. Så äntligen har jag börjat ta tag i dressyren ordentligt igen. Fröken tycker nämligen att det där med att ta i är överreklamerat. Men nu har jag trimmat igenom henne ganska ordentligt ett par dagar i rad så nu börjar det likna något. Underlättar fantastiskt att jag kan ha sporrar på henne igen. Sedan har hon numera sällskap i hagen och hon kan se sin bästis från ridbanan ute vilket inte gör koncentrationen bättre alls. Ganska irriterande med en häst som springer och gnäggar åt sin kompis och HELA tiden ska titta dit eller fundera på att smita ut från ridbanan. Igår fick vi i alla fall till byten på rak linje och i ungefär var 4e-5e. Men nu är det tid att nöta öppna och sluta och övergångar. Föga spännande men dessvärre nödvändigt. Däremot är det något av ett problem att när hon väl går bra nu så blir hon helt överladdad och det är ursvårt att skritta eller stå still i halterna. Som sagt. Bara att traggla på.

Helgen som gick var förresten den bästa på länge. Kompisar på besök och det var en lisa för själen. Lite sommarplaner lades upp så nu blir det kanske inte få många dagar i Falsterbo men det kan jag stå ut med. Skönt att ha lite planer faktiskt.

Klant

Idag lyckades jag med bragden att greppa en varm lödkolv med ena handen. Väldigt korkat milt sagt. Kan numera av egen erfarenhet berätta att man bränner sig som fan då. I praktiken innebär det att jag inte kommer att kunna rida på flera dagar.

Huliganen goes wild

Senaste veckorna har jag helt frankt anklagat Huliganen för att vara en marskatt. För han är liksom aldrig riktigt nöjd. Fast det var ju en miss att han lyckades öppna ytterdörren och komma ut i trappen. Nu vill han inget hellre än att springa i trappen. Eller följa med på promenad. Så jag få nog snart ta ut honom i sele en vända. Men lillkatten har aldrig fått prova det så det blir väl en premiär.

Annars ägnar han sig åt att försöka riva hemmet. Igår började han tom och att försöka busa med hunden. Hon var inte helt övertygad om det var roligt eller inte. Men efter ett par försök började hon hänga på. Kan nog bli lite intressant. Hon lär upptäcka att katterna biter hårt när de busar...

Varg

Jag erkänner att jag faktiskt följer vargdebatten med ganska stort intresse. Och jag kan inte låta bli att förundras. Jag har förfärligt svårt att förstå den hysteri som finns angående vargar. Visst vargen är en rovdjur. Men hur i hela friden kan de bli en sådan hysteri över att det finns vargar? Jaa dom tar hundar i skogen och det är väldigt tragiskt när en varg tar en hund. Jägarna är hysteriska för att vargen tar deras byten. Det blir en aning missvisande när man å ena sidan hävdar att man måste hålla nere stammarna av djur i skogen så det blir inte för många och sedan när vi får vargar då ska de skjutas för att de tar djur i skogen. Då jagar man knappast enbart för att hålla nere stammen. Nää då tycker man att det är kul att jaga och det är hobby... och då ska det inte finnas djur som naturligt funnits i naturen för att jägarna ska få utöva sin hobby.

Sedan rapporterar SVA om resultatet ser ut från årets vargjakt. Vilka missbildningar som finns och tidigare skottskador. Intressant. För de missbildningarna de rapporterar är relativt vanliga på våra hundar. Det är inte ett dugg ovanligt att det kommer ut valpar som visar sig bli krypta eller har bettfel. Skulle inte tro att dessa försvinner om vi får en större genbas för vargstammen. Skottskadorna visar vilket jägarförundet borde ta tag i ordentligt och det är faktumet att vi sannolikt har en relativt omfattande tjuvjakt i Sverige. Och jag tror knappast inte en stor del av tjuvjakten kommer från personer som inte är jägare i grunden.

Att ens försöka ta en debatt om att människor vill minska antalet vargar i Sverige är enligt min mening helt sanslöst. Vargen är en naturlig del i vår fauna och vi borde vara glada över att den faktiskt finns. Jaa vargar kan vara farliga utan tvivel. Men människor är farligare för våra barn och djur än vargar. Den rädsla som uttrycks för vargen är rent orimlig.

Ett exempel är att Pappa ringde mig när vargen fanns i krokarna och undrade om jag hade hästen ute i hagen. Jooo klart hon är ute. Hurså? Jooo vargen är i krokarna. Jaaa och? Jaaa sannolikheten är fan så mycket större att hon kommer ut ur hagen och blir påkörd av en bil.

Snörvel..

Det var ju själva fan att jag är förkyld igen. Dessutom verkar det vara en långdragen historia! Det är ju lite intressant när man har sin far som chef... som genast ska förhöra mig. Givetvis påpekar han direkt att du rider väl inte när du är sjuk.. jag insåg att det inte var läge att tala om att enda skälet till att man lägger ner ridningen är om man brutit nåt eller är dödssjuk. Annars kan man faktiskt skritta ut en tur i skogen även om man är dödsförkyld.. snarare avkoppling än jobb..

Men som sagt var insåg att det inte var en bra idé.

Jaaa dom är söta men..

måste små barn så generöst dela med sig av sina basilusker? Nu ligger jag hemma med feber och är förkyld. Föga förvånande för att syrrans unge var förkyld låg och jag satt med henne 6 timmar i bil i fredags...

Hur man inte blir poppis..

Ringde hovslagaren ikväll:

Han svarar utan att säga hej..

Jag tycker inte om när du ringer mig när det inte gått 6-8 veckor?

Jag:

Men vaddå har du inte saknat mig?

Hovslagare:

Dig kan jag väl stå ut men men vad har hon nu hittat på?

( bör tilläggas att han för en vecka sen fick sko om båda fram efter att hon trampat på dem så att båda var skeva. Rejält skeva. Och jag har en känslig häst som inte ska gå på ojämna skor och visst kan jag slå på en tappsko men hon brukar få dom att se ut som ostbågar)

Jag:

Nja tycker nog att det ser ut som att hon varit på ena fram igen.
Hovslagare:

Jaaaa och du brukar ju dessutom ha rätt..

Jag:

Jag vet... och du anar inte hur mycket fel jag hade velat ha..

Hovslagare:

Jooo förstår det... den där hästen måste jag fått för mina synder..

Jag:

Och det är uppenbarligen rätt många..

Han skrattade i alla fall.. vetifan om jag gör det. Kan ju knappast hävda tappsko garanti när man har en häst som lyckas trampa på skor som ärligt talat inte ska gå att trampa på. Förra gången var mitt fel för jag var lite optimistisk och tänkte att jag var sjåpig som hade boots på alltid. Man kan säga att jag hade fel fel fel.

Det där med planering

Häromkvällen plockade jag fram kläder för fredagens äventyr. Väldigt stolt över att jag var förutseende. Sedan dess har jag inte lyft ett enda finger.

Alltså måste jag göra allt ikväll. Packa, tvätta, stryka och hoppträna. Känns som att den kombinatinen lätt hade kunnat undvikas. Plus att jag måste gå upp senast 04.00 imorgon. Blir inte så lite trött på mig själv.

Det går utför...

Igår hade jag ingen som helst fantasi. Alls. Iofs har jag inte haft det på länge. MEN på något underligt sätt kom jag på att jag skulle göra plättar. För att jag faktiskt har ett plättjärn. Sen att jag igår kom på att jag skulle leva sjukt hälosamt kan väl också tilläggas.

Idag. Åt jag plättar till frukost* och ikväll kom jag på att det går att ha chokladsås** på plättar. Rätt gott dessutom. Passade finfint med ett glas vitt vin. Jag kör fullt ut med det deppade kortet just nu. Enda som fått mig att dra på smilbanden idag är Glee. Mitt liv känns rätt patetiskt.


Imorgon blir det en smoothie. Och mamma har fått order att ringa och väcka mig. Skyller på pollenallergi och att jag sover i koma på dom.

Funkar mina ursäkter?


* för att jag inte hade något bröd hemma och kom på att några plättar borde funka för jag är så less på frukostmackan att jag håller på att dö.

** sannolikt första gången jag haft chokladsås hemma eftersom att jag i fredags faktiskt gjorde efterätt med det och bara inte orkade koka egen

Saker som suger...

Att försöka gräva fram kläder till begravning. Som mamma sa Du måste ju inte ha svart... men du har ju mest svart på dig så varför bryta trenden på en begravning...

Just nu. Mest deppig inför det. Går liksom att inte tänka på det annars. Men det blir så påtagligt nu. Känns så underligt. Kan inte tänka mig att alla kommer att samlas igen någonsin. Om det inte är en ny begravning. Och då är ju risken att det blir min far, hans bröder eller deras fruar. Inte alls okej faktiskt.

Men är ju så att vi alla förr eller senare kommer att dö. Likväl som att vi föds så kommer vi att dö. Förr eller senare.

Om man har tråkigt...

Så är Jonas Gardell hysteriskt rolig...

http://twitter.com/Jonas_Gardell

På sydfronten inte nytt

Det går sin gilla gång. Livet alltså. Inga större händelser eller katastofer. Brände nog ryggen idag* när jag trimmade hund på balkongen i linne. Och nej så varmt är det inte men jag har ju en pensionärsbur och det här är en av de få perioderna på året som den faktiskt går att använda. Projektet renovera hästtransport har blivit återupptaget och är sensationellt tråkigt.


* hemma från jobbet efter en dålig natt

Paradox

Fullt upp. Massor att göra. Gräsligt uttråkad.

Hej igen...

Kompletta kaoset. Känns fint att veta att det typ lugnar ner sig om en månad eller så. Verkligen.

Kan man få smita nu? Lägga sig under täcket och dö en smula och vakna upp till en värld utan en massa katastrofer.

Fram till dess lyssnar jag på BBC radio 6 music och drömmer mig bort.

Hemma igen

Och när jag körde från flygplatsen så fick jag beskedet att farfar gått bort. Det var med tårar som rann ner för kinderna som jag träffade honom igår. Och han var klar i huvudet och visste att jag och min kusin var där även om det var svårt att höra vad han sa. Men han hälsade till alla här nere och visste väl liksom jag att det var sista gången vi skulle ses.