Det är inte utan att jag börjar misstänka att min frisör är en aning bekymrad över mig. Igår undrade han som vanligt om jag inte träffat någon trevlig hemstadskille. För någon måste det ju finnas åt mig? När jag suckade och talade om att den enda som fanns på agendan här är åt helvete för ung så blev han eld och lågor. Inte riktigt den reaktionen som jag hade tänkt mig!
Han tyckte för övrigt att min förklaring att åka till Stockholm för att komma undan problematiken inte alls var en lika bra lösning som den unga hemstadskillen.
5 kommentarer:
Äsch, ens egna Hemstadskillar är man ju genetiskt programerad att vara skeptisk emot för att undvika inavel. Det är någon annans Hemstadskillar man ska satsa på..
(Ser framför mig en veritabel Fab 5 frisör. I läderbrallor. Talandes skånska..?)
Sorry...
Engelsman och inte bög...alls. Men väldigt charmerande..
Och sen kommer ju den där unga saken inte riktigt från hemstaden..
Oj. Måste vara han och två till ungefär..;)
Aha. Inflyttad eller boende någonannanstans? (fortfarande spolad? :)
Nja boende i närheten. Inte långt. Skånes Bronx...
( nja, jag avvaktar... och leker med annat)
Skicka en kommentar