En fin dag

Solen sken och det var bitande kallt ute, trots att det fina vädret lurade mig att tro att det skulle vara varmare. Jag åkte och hämtade upp kompisen som hade tagit med sig en sista måltid med en massa morötter och äpplen. Sista timmen var slagen och jag tog några sista bilder när hon stod och klappade honom i hagen med tårarna rinnade ner för kinderna.

Sen tog hon honom i grimskaftet oxh efter halva vägen så lämnade hon över honom till mig. Han gick med mig till den undanskymda platsen tillsammans med mannen som var där för uppgiften. Det gick så fort. Innan han hade sjunkit ihop så var han död. Han hann aldrig ana vad som hände. När jag tittade på honom så var han inte där. Det var bara hans kropp kvar som låg där i solen.

När allt var klart, kroppen borta och blodet övertäckt så jag gick till henne och berättade. Att det gick lugnt och fint tillväga. Att han inte anade. Att det hade gått bra.

Sen drack vi champange till hans ära.