onsdag 16 september 2009

Hjärtat i halsgropen

Igår så skulle jag longera* hästen lite eftersom att hon fick en väldigt hård träning i måndags. I galoppen så börjar hon skutta lite och poff säger det. Så står jag med en lina i handen utan häst. Hästen galopperar runt med inspänningar på utebanan som är utan staket och omges av vallar.

Så jag ropar PROOOO utan att ha för mycket panik i rösten ( hoppas jag) och hon stannar och kommer fram till mig. Då ser jag att haken på longerlinan har gått av på mitten. Så jag är väldigt glad över att jag har en snäll och utomordentligt lydig häst. Eller lat som inser att varför ska man jobba när man inte behöver?

Vilket fall. Jag är glad. Det hade varit lite jobbigt att jaga häst på åkrarna. Eller ha en häst som galopperar rakt in i stallet.

* låta hästen springa runt mig själv i en lina

3 kommentarer:

Ninde sa...

Jisses, sånt där är inte kul. Skulle lasta ur en häst som något geni utrustat med en halvtaskig panikhake. Som naturligtvis small av och lät honom sätta av i krumsprång rakt ut i närmsta havreåker. En unghingst till på köpet. Som tur var var lyckades jag faktiskt fånga in honom innan han drog ut på vägen för att hälsa på i något grannstall..

Ninde sa...

..är väl samma sak med hästar o hundar. Träna lite extra på inkallning är en rätt god idé..:)

Serafim sa...

Precis. Och många är så förvånade över att jag i stort sett aldrig har koppel på Råttan. Men hon är lydig. Liksom hästen. Katterna däremot...