Tanken var att vi ( jag och pappa) skulle åka upp till Stockholm/Västerås i helgen. Pappa är ju pålitlig som ett kadaver så senaste veckorna har jag diskret undrat om vi ska åka eller inte. Till saken hör att jag började banga ur. Vet om att det är en massa bilkörning, tråkigt väglag och kommer att bli att flänga runt en del vilket är lite jobbigt. I synnerhet när jag etablerat mig i soffan under helgerna med stallet som ungefär enda utflykten ( utöver hundpromenad).
Igår var det dock dags att ta beslut. Pappa var hemma med magsjuka. Enligt min uträkning skulle entusiasmen inte vara på topp. Så jag ringde och tjatade på honom om beslut åtminstone två gånger under dagen. Sedan gjorde jag misstaget att tala om att för min del kunde vi ju faktiskt vara hemma.
Det var ett stort misstag! För nu var det ju inte en nöjesresa utan blev ju genast mycket mer intressant. När jag egentligen inte ville. Så nu ska vi åka upp. Så jag fick börja boka in djurvakter till hela min flock av djur. Suck.
Det blir säkert jättebra. När allt är bestämt. Tågordningen uppstyrd.
Intressanta är om mina vänner i Stockholm hinner få barn innan, under eller efter mitt besök.
Uppdaterad. Jag skrev pålitlig som ett kadaver. Nu har han ställt in resan. Inom 24 timmar efter att han bestämt sig för att åka. Jag gråter inte blod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar