I fredags var det ju faktiskt fint väder. Grusvägarna var tinade och solen sken. Så jag tog helt enkelt och red ut en vända själv. Fröken var lite spänd men ändå lugn. Även om en cyklist tydligen var väldigt konstig ända till jag fick honom att säga HEJ! sen kunde vi ta oss vidare. Lite trav på det och sedan skulle vi vända hemåt. Plötsligt förbyttes fröken från lugn och lite spänd till varianten bock. Dessutom i pluralis, milt sagt. Till slut så fick jag eländet att börja trava men då kändes bromsen ytterst tveksam och när jag väl försökte skritta så började hon bocka igen. Sött. Inte dum men VÄLDIGT glad. Så till slut stod det en bil med tillhörande farbror och hund i en kurva nära stallet och då var hon ju tvungen att stanna för att titta. Då passade jag på att hoppa av och promenera sista biten hem. Hade underlaget varit bättre så hade jag helt enkelt galopperat av henne. Dessutom har hon gått alldeles för mycket på samma underlag i vinter så jag vill gärna stegvis vänja henne vid andra underlag för att inte få en halt häst.
Jag hade inte riktigt räknat med att hon skulle vara så pass pigg... men är ju ett trevligt bekymmer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar