Gårdagen var något av en kamp. Komma tillbaka till jobbet. Reda ut lite grejer. Få nytt projekt på halsen som borde vara kul. Men känner väl ingen direkt sprudlande entusiasm. Mest trassel. Kan bli bra men tidsramen är allt annat än realistisk. Försökte påtala det igår men det var någon som inte VILL inse att saker och ting tar längre tid. Framför allt när allt material ska översättas ( till språk jag inte ens kan gissa mig till vad saker betyder) och allt material måste göras om. Och skickas korrektur hit och dit.. när de bestämt sig för hur det ska se ut. Inte något som tar 1-2 dagar utan sannolikt någon vecka. I synnerhet när mailkonversationerna går så där... språkförbistringar och kulturella skillnader.. det är inte helt lätt. Fast det kommer att ordna sig.
Utöver det så häpnar jag över en viss person. Jag borde ju ha vant mig för länge sedan. Enkelt kan det uttryckas enligt följande:
- Efter en halvtimmes möte ställa frågan om vad vi pratar om ( nääää uppenbarligen inte lyssnat alls utan suttit och tänkt på annat)
- Efter ett år med nytt varumärke ( posters sitter uppe osv) fortfarande varje vecka fråga vilken sort det är man håller i handen.
- Måste ges nya uppgifter varje dag. Är det så att alla inte gjordes dagen innan så finns det inte på världskartan att komma på att aha jag kan göra det jag inte hann göra igår kan jag göra idag istället.
- Om man använder grejer i jobbet kan man säga till innan det tagit slut. Inte när det tagit slut.
- När man får påtalat vi ska ha möte nu.. inte gå hämta kaffe och sätta sig i fikarummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar